Länge leve alla nykterister

En bekant som håller sig till öl och brännvin frågade om jag ville ha en flaska rödvin. Han trodde inte att den skulle gå att dricka men frågade ändå. Hans grannar nykteristerna skulle flytta och hade hitta en butelj vin som någon mindre förstående person givit dom vid nåt tillfälle.   Vinet då, jo det gick att dricka, det var förvånansvärt vitalt och friskt även om jag inte springer benen efter en pava till. Det nykteristerna sparat och glömt var 1987 Marquez de Arienzo Gran Reserva. Årgången anses vara mycket bra men inte excellent
Vinet var klart men färgen var närmast brunröd. Doften var dov och mullig med ett inslag som jag känner igen från de nerfallna päronen jag hittar under trädet och där den inledande nedbrytningen börjat. Fatlagringen gör sig påmind, men inte alls särskilt tydligt. Som jag nämnde inledningsvis kändes vin förvånansvärt friskt i munnen. De som känner mig vet att Kåtte Råånare som jag inte springer benen efter Riojor, men i det här fallet är jag positiv, vinnekrofil som jag är.

Korkens år?

I förra inlägget behandlade jag lite kemiska korkdefekter, så idag går vi över till de mer mekaniska. Jag har flyttat mitt vin under sommaren och under den manövern började en flaska läcka. Sannolikt för att den legat stilla och lugnt i 12,0 grC under ett par år och nu under någon vecka hamnade i rumstemperatur under en av de få varma veckorna i sommar.

Korken hade något jag vad jag minns aldrig sett förut, ett veck! Så ur detta veck droppade de söta dropparna ut på allt annat i den lådan. Det hade inte läckt så mycket historiskt så det var väl delvis igenproppat med sockerkristaller kan man kanske tro.

Hur gick det med vinet då? Jotack det var inget fel på det.



2009 Reingau Riesling Spätlese är ett av de enklare vinerna från Weil. Köpt på Münchens Flughafen 2010 för ca 180 SEK. Gott var det och vad jag kan känna oskadat trots sin undermåliga förslutning. Jämfört med söt och fruktig Mosel som undertecknad senast är kalibrerad på så känns detta lite tyngre och med mer grapefruktsbeska när smaken sakta sakta klingar av. Annars ett bra vin och balanserat vin Men jag har druckit bättre senaste månaderna, bortskämd med Himmelreich och sånt som man blivit.

Samlingsblogging sedan sist

Guten abend, i dag dricks det Riesling från Mosel, men det återkommer jag till senare
Det var ju ett tag sedan det bloggades från Blekinge men ibland är det andra saker som är mer nödvändiga. Så följande är en samlingsblog för en del av senvårens och sommaren vin.
Vi börjar med det tråkiga; Korkskada, TCA eller som Lennart Klinghult skulle uttryckt det:
Den korrekta IUPAC-benämningen är 2-4-6 Trikloranisol.
Om nu upplysningarna på nätet stämmer förresten så fyllde vår gamle organiker 86 år för någon månad sedan. Undrar om han följer bloggen innehållande fyra årskullar kemitekniker från ED? I så fall: Hej Klingan!
Som lite repetition kommer en liten strukturformel på eländet TCA

Jag vet inte om det är jag som haft tur tidigare men i sommar har det i alla fall öppnats för många korkade vinare:

• 2005 Esse Syrah
• 2005 Brunello di Montalcino DOCG, Fattoria Le Lecciaia
• 2009 Maximin Grünhäuser Abtberg Riesling Kabinett
• 2010 Briccotondo

Skjuts ner i vasken! De dyraste vinarna i källaren!

Två Braxar och Massamanne gjorde ju en turné till Moseldalen i juni. Vi bloggade ju inte så flitigt av det lite brända av våra inlägg från tidigare besök i Champagne. Då Ni andra föreslog promillefilter på bloggen :)
Hur som. Vi gjorde ett antal minnesvärda besök: Willie Schäfer, Schloss Lieser Tomas Haag, A J Adam, Van Volxem, Marcus Molitor och inte minst Weinhaus Porn. Är förresten fortfarande förundrad över varför de försöker byta namn till Rieslinghaus...
Det var en mycket lärorik resa i Rieslingland och min tidigare tvivel om torr Tysk riesling är bortblåsta. All torr riesling är inte bra men den som är det är fullt i klass med de bästa från Alsace.
Vi minns också när vi efter en god vinprovning på Weinhus Porn gick ut för att leta matställe och kom ut lagom för att se Zlatan dra in 1-0 mot grodmännen. Tungt! Och Heyman Löwenstein kan han med. 2009 von blauen schiefer var en goding. Och likaså Weiser Kunstler Einkircher Zeppwingert 2007 Spätlese som hanns med innan Zlatan.

I övrig har de minnesvärda vinerna sedan sist varit

• Bonny Doons 2005 Le Cigarre Volant- Har druckit ett par årgångar men detta har definitivt mått bra av två år i kylen
• 2008 Domaine Fontaine-Gagnard  Chassagne Montrachet 1er Cru-Morgeot - Minnesvärt mest för att det inte riktig svarade upp mot sitt ursprung och mina förväntningar. Rätt blaskigt faktiskt för sitt ursprung
• 2005 Vilmart & Cie Grand Cellier d'Or Brut 1er Cru- Småsyskonet till Cour de Cuveé från Vilmart testades med ett glas om dagen under fyra dar. Var nog bäst dag två eller tre då den lite råa ekigheten klingat av lite och det fortfarande var gott liv i moussen. Men fortfarande givetvis en bra Champagne som kan matcha lite kraftigare käk.
• Studert-Prüm 2010 Bernkastler Graben Riesling Spälese - Ytterligare ett inköp från Mosel utgjorde en bra bas i laxkok. Inget stort vin men fyllde sin funktion med en äran
• 2011 Van Volxem Wiltinger Braunfelds var torrt, fylligt och gott. En ny och god bekantskap från Saar. Återstående buteljer blir nog inte sämre av att få vila lite
• 2004 Castello di Brolio från Barone Ricasoli - Jag vet inte om jag blivit för påverkad av en del övriga bloggares sågning av detta hypade vin, eller om mina vinpreferenser ändrats med tiden,  men jag funderar allvarligt på om de inte har tillsatt en dosage av den saligen avsomnade(?) CocaCola Vanilla i detta? Hur som föll det inte mig på läppen. Så ska inte mina Chianti smaka. Vanilj, fat och lite restsötma. Nej tack
• Per Bill - Du med flera höjde ju Alain Brumonts Château Bouscassé till skyarna för ett par år sedan och det trillade in allt för många årgångar i min källare men nu är den sista slut. Ett glas av årgång 2004 räckte sen gick den i vasken. Inte för att den var defekt men den var inte god och Tannatdruvan  utlöste snabbt huvudvärk hos undertecknad. Nej tack här med!

Men vad dricks det idag? 2011 Maximin Grünhäuser Abtsberg Riesling "Alte Reben" trocken von Shuberts Gutsverwaltung ur en halvflaska, är precis lika bra som när vi köpte det! En ganska komplex rieslingboquet med inslag av svartvinbärsblad och tropiska frukter. Och det smakar gott och passade utmärkt till lite lax inkokt i ovan nämnda Studert-Prüm. Gottgottigottgottgott! Och en så vacker tyskedesignad etikett sedan! Lika tydlig och lättförstådd som de tre parallella klassificeringssystem Tyskarna driver för tillfället.

Det var det hela från Blekinge det för denna gång. Och vi får hoppas att Knugen lyckas heja fram handbollslaget till OS-guld!