Kontraster i Champagne

Som övriga bloggare knappt kan ha missat så var tre Braxar och en möbelman på utfärd med stort bagage till Champangne för några veckor sedan. Vis av tidigare erfarenheter av live-blogning från vindistrikt höll vi en låg profil för att inte få skäll igen.
Hur som helst startade äventyret med många timmar i bil så vi var inte framme i Reims förrän runt midnatt. Då är de flesta kök stängda men inte det på Sherlock Pub
Rätten ovan kallades Croque Sherlock och gav onekligen lite flashbacks till pizzerian i Lamhult med hamburgare på pizzan. Och korvarna är inte danska. Men efter 12 timmar i bilen går det mesta ned. Och frammför allt när det sköljs ned med dricka från President de Gaulles favoritchampagnehus.
2002 Drappier Grande Sendrée försvann ned i struparna som nattens måltidsdryck. Det var en mogen ganska bra champagne, lätt oxiderad med tydliga toner av bokna röda äpplen. Korken, som numera ingår i korksamlingen är fortfarande kraftigt champinjonformad så den hade nog inte hängt med länge till.
Champagnen som kommer från Champagnes södra utpost i Aube består av 55% PN och 45 % Chardonay i alla fall om vi ska tro Richard Juhlin.
För förutom att hans senaste bok innehåller i princip samma text om odlare som alla tidigare böcker, fel adresser och lite annat tveksamt kallar han vår Champagne för Grande Sandrée. Det gör inte Drappier...

Efter den närande måltiden försvann de fyras gäng ut i den vimlande Reimsnatten. Där upptäckte vi bland annat att även franska ungdommar krökar svinar och spyr. Men inte vi medelålders mogna män. Vi fortsatte natten med lite Champisprovning på en champagnebar. Tre buteljer hann vi med. Vilka de exakt var är lite otydligt så här långt efteråt men gött och bübbligt vad det! De stängde strax efter tre i alla fall. Och efter dryga fyra timmars sömn på Hôtel Crystal var vi redo för nya äventyr, men de tar vi en annan dag.

 

Tillägg

möbelmannen telepaterade över lite bilder från Champagnebaren så nu blev det lite tydligare...

NV Gobillard et Fils Blanc de Blanc Brut

 NV Deutz Brut Classic

NV Mumm Cordon Rouge Brut



2012

Gott Nytt År på er för det 1:a. Nytt år, nya friska tag och den festliga Nyårsafton är passerad. Men innan vi kom så långt har väl mellandagarna förlöpt med måttligt vinintag, men ur Bubbels låda har vi nu också testat Thierry Perrion´s Cuvée Prestige. Jag tyckte även denna var riktigt bra och i förhållande till det pris (ca 200) vi får betala, får man betrakta detta som ett riktigt fynd!, sett med svensk prissättning. Bubblorna är små, men inte så täta. Doften bjuder upp rätt stort med innehåll av honung, äpple och frisk citrus. Den direkta första smakupplevelsen ger en spänstig syrlighet, som initialt något kväver andra nyanser, men efterhand växer äpple och must med en del jordkaraktär fram. I jämförelse med den andra Perrionen är inte Cuvéen lika balanserad och man upplever inte samma direkta riklighet. Däremot är den tuffare och inte så diskret och jag tror några års lagring kan vinna utrymme i att skapa angenäma smaknyanser och locka fram det som ligger där och lurar.
Enligt tradition och före den stora festen brukar jag och frun ta en liten champagnelunch. I år testade vi Deutz Brut Classic för 339:-. Inte alls oäven, en lätt champagne, med fokus på frisk syrlig citrus. Men harmonisk, lugn och fin. Lite propert blygsamt vacker i tonerna, med efterhand kompletterande smaknyanser av kex och nötter mm.
Sen kom den stora raketkvällen med en orgie av fantastiskt goda viner, men sittande här utan underlag och tompavor, blir det svårt att förmedla någon vettig blogg, så jag får väl skicka den passningen ner till Knallet.