Gårdagens sötevin från Allegrini blev en bra, men förvisso dyr, bas i en balsamicosky till dagen lammsadlar. Men innan vi tar det så börjar jag från början. Påskafton i Blekinge och besök från Hässleholmstrakten. Till lite inledande pratmat runt brödrosten i form av lax, citronkräm, fuskkaviar & lite annat drack vi en 2002 Voirin-Desmoulins Special Club. En blanc de blanc som nog egentligen mår bra av ett par års vila. Men visst var den god om än ung! Bra grejor som vanligt men jag skulle egentligen vila har lite mer pinotfjong i drickat till den kallrökta laxen. Men att klaga på det är nog egentligen ett rent i-landsproblem, och jag bor trots allt i Blekinge. Till lammsadelar med ovan nämnda balsamicosky så avåts en potatisgratäng. I glaset hälldes en väl dekanterat och luftad (ja, jag har snöat in på det) Gigondas från Jaboulet. 2005 Pierre Aiguille. Ett vin som första gången jag köpte det på pråmen i Putgarden kostade en dryg svensk hundring, men nu har blivit nästan dubbelt så dyr genom det svenska kronfallet och att Rhonê blivit mer uppmärksammat. 175 SEK kostade denna att landa hem för ett par år sedan.
Läste att om man bloggar om vin ska man förakta vin under 150 SEK/ butelj och speciellt boxvin således. Så här kommer det: Efter gårdagens besvikelse med ett boxinfluerat sötsliskigt Allegrinivin är Jaboulets Gigondas ett bra, moget, klassiskt gott Rhonêvin med ryggrad och bra häng. Men det balanserar lite väl nära sin övre prisgräns.
Inlägg
