Vid några tillfällen i vardagen har jag mött människor som rekommenderat Graham Beck Brut BdB som ett starkt bubblande alternativ. Själv har jag aldrig gjort den bekantskap förrän idag. I ett kort soltillfälle i sen eftermiddag fyllde jag glaset för en utvärdering. Färgen är dimmigt dovt gul. Doftar nötter och äpple. Smaken är robust och insmickrande generöst fruktig, men jag saknar stil och finess. Den har en diskret beska och bubblorna är lekande medgörliga, men det blir aldrig smakmässigt någon större upplevelse. Det är kompakt och känns moget och håller sig på en dov nivå men saknar fullständigt ett utspel i friska och syrliga toner. Den är mäktig, men jag upplever den ganska ointressant, smal och lite klumpig. Beck är stor och populär, men 149:- tycker jag är lite för mycket för den här.
Dagens spontanryck från nyhetshyllan på Ekerö blev Montefalco Rosso 2008 från Arnaldo Caprai. Den fick börja som försmuttarvin i köket. Den har en körsbärig, halvmintig, kryddig doft. Smakmässigt en ungdomligt stram rackare med inslag av körsbär och rödfruktighet. Kanske var det ett Aprilskämt, för jag tycker den ger ett mycket begränsat och ödsligt intryck, befriad från djup och stimulerande toner. Tyvärr kan jag känna mig rätt blåst på 119 spänn.
Frun kom injagande i köket och undra, ska vi verkligen dricka det här till maten? Nej, det behöver vi faktiskt inte göra. Förrådet var nypåfyllt med viner ur beställningssortimentet. Bakgrunden till detta är Allt om Vins senaste testpanel ur detta sortiment. Allt är ju så himla bra säger dom, merparten är Bästa köp! och det är klart det väcker nyfikenhet så jag beställde ett axplock. Jag beställde allt till Ekerö, men faktum är att mitt förtroende för vårt kära lokala bolag är inte det bästa. Några heta Tryffelbeställningar har runnit ut i sanden. Nu blev den här beställningen ganska dyr, så det var mer som att går det så går det och därför kan jag ge dom en chans. Funkar det så får jag schysst vin, funkar det inte så sparar jag pengar. Jag pratade med om förra helgen och det visade sig att mina beställningar skulle komma intrillande med spridda skurar med några flaskor varje dag under hela veckan och jag tänkte vojne vojne, det här kommer de aldrig reda ut. Men peppar peppar, idag gick jag in och ta mig fan fick jag allt med mig hem. En goding som jag inte visste numera ligger i beställningssortimentet är Ca di´Pian Barbera dÁsti 2007 och för att stilla lilla fruns oro lättade jag korken på en sån. Mmm, den doftar lena mjuka mörka körsbär. Smaken är fylligt fruktig med elegant kryddighet. Resolut och harmonisk och utan att tveka insmickrande med befogenhet. Efter 2 måttliga statister ska det till en Noshörning för att få Gangessons i Spinetta.
Jag har dragit nåra påsköl också. Oppigårds Easter Ale. En fantastiskt harmonisk och balanserad bira. Behagligt njutbar med stadig beska och skön långdragen fräschhet. Eriksbergs Påsköl är diskretare och har egentligen en mer lockande maltigt, rostig doft än vad den lite blygsammare smaken senare erbjuder. Nils Oscar kalaspåsköl är …..?????????. jag kommer fan inte ihåg hur den smakade? Jag tog den som lunchbira till en äggmacka och frun stod å prata, men den slank nog bara ner. Jag har svårt att tänka mig att Nils Oscarölen är tillintetsägande, utan det beror nog mer på mig och att flaskan är liten och törsten var stor. Jag får backa och återkomma till den. Kul att se att lördagkvällen givit nåra schyssta inlägg!
Montefalco Rosso Antonelli 2010, 119:-. Doften bjuder spänstig alert mintig mörk körsbär och en något obekväm påklistrad fatton. Smaken är något stram med saftkompottig körsbär, svart vinbär och ett litet plommoninslag med grön ton. Ett visst efterhäng förekommer vilket är fruktlöst örtigt. Som vanligt fyller vin och även detta en anpassande funktion till mat, i detta fall entrecote med stiltonpasta, men när måltiden är slut blir eftersipparna nakna. 
Inlägg
