KF

Hej! hur är det annars? Lasan och jag har haft KF å då blir det som det blir. Lasan å Sigge har varit här och jag är allt annat än nykter. En del av mig säger gå å lägg dig, men en annan säger, du kan väl blogga lite snabbt. Finns skäl för sistnämnda då vi tagit till oss 3 riktigt bra vin ikväll. Blev lite tyst när di drog, men altandörren är öppen å kattfan springer vårrusigt lyckligt ut å in, 3:e vinet finns rikligt kvar i dekantering, ligger en tung doft av Tomme i rummet, rockklassiker ljuder i bakgrunden och av den sammantagna känslan blir jag inte så där jävla trött.
Lasan hade med sig en riktig Bierzotuffing, Villa de Corullón 2006. Extremspänst i både doft och smak och oavsett glasval en härligt uppkäftig attityd och ren tung frukt. Inte det elegantaste valet till middan, men gu´ vilken sköndjup kryddbouquet.
Vi dubbelparerade till middan med min mogna Altanza Seleccion Especial Reserva 2001, som i direkt jämförelse blev lite dov och blek, men om man bröt med lite vatten och försökte glömma Bierzon visade Altanzan upp en mycket otypisk balanserad frukt, mogen med sherrytoner, elegantare struktur, men dock i slutfasen av pikfönstret.
Sori Paitin Barbaresco 2004 annonserades vid lansering som en riktig käftsmäll, men källaråren tycker jag gjort den behagligt balanserad och trivsamt områdestypisk. Den är inte tuff nu, utan moget upphängd i stabila avstämda toner av rosor, nypon, körsbär och fräscht stram mörk frukt.
Inte så trött tomte, förra helgen tog jag en av de lagrade Josetta Saffirio Langhe Nebbilo 2008 och det är också ett riktigt fräcsht vin och i optimum av pikfönster till skillnad från kvällens Altanza. Doftar mogna, men spänstiga körsbär. Skönt mogen smak, stillsam pepprighet och kryddighet, mjuka plommon och mogna mörka körsbär, välavstämd strävhet som är linjärt anpassad i en rund fatton. Fångar man Josettas Langhevin i detta läge, är det tveksamt om man får så mycket mer av hennes Barolo, åtminstone i förhållande till priset.
Inte så trött, i påskhelgen roade jag mig med att pröva lite påskbrygd och 2 favoriter föll fram ur det. Dugges påsklager var riktigt svart och överraskande smakrik. Under Mölndalsperioden var jag en flitig Duggesbrukare, men det flata resultatet av när Gustafs Finger kom på småflaska i massproduktion fick mig att avvakta. Det här var som en flashback till gamla hederliga unika generösa Dugges. En kraftfull bira med djup och fyllig smak.
Elektriska systern smakar fantastiskt bra, men det går inte bortse från att den låga alkoholhalten gör den något tam och den skulle tjäna på en högre alkoholmässig spänst.
Piggelin, nu kan jag lägga mig. Mindre onykter.

De säger att det är så himla bra

Vid några tillfällen i vardagen har jag mött människor som rekommenderat Graham Beck Brut BdB som ett starkt bubblande alternativ. Själv har jag aldrig gjort den bekantskap förrän idag. I ett kort soltillfälle i sen eftermiddag fyllde jag glaset för en utvärdering. Färgen är dimmigt dovt gul. Doftar nötter och äpple. Smaken är robust och insmickrande generöst fruktig, men jag saknar stil och finess. Den har en diskret beska och bubblorna är lekande medgörliga, men det blir aldrig smakmässigt någon större upplevelse. Det är kompakt och känns moget och håller sig på en dov nivå men saknar fullständigt ett utspel i friska och syrliga toner. Den är mäktig, men jag upplever den ganska ointressant, smal och lite klumpig. Beck är stor och populär, men 149:- tycker jag är lite för mycket för den här.
Dagens spontanryck från nyhetshyllan på Ekerö blev Montefalco Rosso 2008 från Arnaldo Caprai. Den fick börja som försmuttarvin i köket. Den har en körsbärig, halvmintig, kryddig doft. Smakmässigt en ungdomligt stram rackare med inslag av körsbär och rödfruktighet. Kanske var det ett Aprilskämt, för jag tycker den ger ett mycket begränsat och ödsligt intryck, befriad från djup och stimulerande toner. Tyvärr kan jag känna mig rätt blåst på 119 spänn.
Frun kom injagande i köket och undra, ska vi verkligen dricka det här till maten? Nej, det behöver vi faktiskt inte göra. Förrådet var nypåfyllt med viner ur beställningssortimentet. Bakgrunden till detta är Allt om Vins senaste testpanel ur detta sortiment. Allt är ju så himla bra säger dom, merparten är Bästa köp! och det är klart det väcker nyfikenhet så jag beställde ett axplock. Jag beställde allt till Ekerö, men faktum är att mitt förtroende för vårt kära lokala bolag är inte det bästa. Några heta Tryffelbeställningar har runnit ut i sanden. Nu blev den här beställningen ganska dyr, så det var mer som att går det så går det och därför kan jag ge dom en chans. Funkar det så får jag schysst vin, funkar det inte så sparar jag pengar. Jag pratade med om förra helgen och det visade sig att mina beställningar skulle komma intrillande med spridda skurar med några flaskor varje dag under hela veckan och jag tänkte vojne vojne, det här kommer de aldrig reda ut. Men peppar peppar, idag gick jag in och ta mig fan fick jag allt med mig hem. En goding som jag inte visste numera ligger i beställningssortimentet är Ca di´Pian Barbera dÁsti 2007 och för att stilla lilla fruns oro lättade jag korken på en sån. Mmm, den doftar lena mjuka mörka körsbär. Smaken är fylligt fruktig med elegant kryddighet. Resolut och harmonisk och utan att tveka insmickrande med befogenhet. Efter 2 måttliga statister ska det till en Noshörning för att få Gangessons i Spinetta.
Jag har dragit nåra påsköl också. Oppigårds Easter Ale. En fantastiskt harmonisk och balanserad bira. Behagligt njutbar med stadig beska och skön långdragen fräschhet. Eriksbergs Påsköl är diskretare och har egentligen en mer lockande maltigt, rostig doft än vad den lite blygsammare smaken senare erbjuder. Nils Oscar kalaspåsköl är …..?????????. jag kommer fan inte ihåg hur den smakade? Jag tog den som lunchbira till en äggmacka och frun stod å prata, men den slank nog bara ner. Jag har svårt att tänka mig att Nils Oscarölen är tillintetsägande, utan det beror nog mer på mig och att flaskan är liten och törsten var stor. Jag får backa och återkomma till den. Kul att se att lördagkvällen givit nåra schyssta inlägg!