Förra fredagens Burlotto hamnade efter en viss vånda redan på efterföljande lördagmorgon som matvin i en Boeuf Bourguignon. I vidare text kallad köttgrytan för enkelhetens skull.
Jag fick för mig att slaviskt följa Julia Childs recept ur "Mastering the art of French Cooking". Burlotton fick förresten sällskap av en halvfull 2004 Esse som gömt sig och glömt sig i kylen sedan nyår. Jag måste säga att jag blev mäkta förvånad att den klarat sig tio dagar i kylen utan att oxidera sig. Hade faktiskt förväntat migg att den skulle serveras till vasken. Bra betyg för den italienska Merloten.!
Köttgrytan blev superb! Det var faktiskt väl värt jobbet innan den fick puttra tre timmar i ugnen. Avnjöts med pressad potatis utan sallad
Efter en kort inventering i kylen kom jag fram till att en brun köttgryta, även om namnet pekar mot Bourgogne, kräva det bruna kökets vin: Bordeaux. Och i vinkylen hittade jag en enligt Hugh J drickmogen 2004 Chateâu Chasse-Spleen av en ren tillfällighet... Inköpt som primör på bolaget för 244 SEK i oktober 2007. Öppnades och karafferades samtidigt som grytan flyttade in i ugnen. Vad blev då av detta? Doften var även efter fem timmar i karaff rätt knuten men med typiska Bordeauxmarkörer som tobak, cigarrlåda och svarta vinbär. Och lite fat. Och även smaken var ganska knuten och lite spretig men med bra stuns. Och trots allt rätt OK. Och passade bra till den bruna grytan. Men större delen av flaskan åkte in i kylen. Men efter fyra dagar i kylen med lite succesiv avsmakning hade det hänt grejor! Då hade vinet behagat att knyta upp sig och levererade det jag förväntar mig av en mogen Bordeaux i lösbar prisklass, väl värd att vänta på. Stabilt & Mycket bra grejor. Som kan lagras ytterligare många år i kylen.
Helgens vin har varit en 2008 Brunello di Montalcino från Argiano. Ett Prebenköp. Även denna visar liknande tendenser som Chasse-Spleen. Kräver Ekerö-karaffering och var klart öppnare i dag än i går. Men väldigt ungt, gott & även detta mycket bra grejor.
Inlägg
