Gött mos & vitt

Till kvällens Wallenbergare med gött mos på mandelpotatis och jordärtskockor dracks ett av kylen kraftigare vita som legat och väntat ett tag

2008 Bouchard Finlayson Kaaimansgat Chardonnay. Färgmässigt skulle detta kanske kunna passera som en Bourgogne, men när snoken hamnar i glaset är det inte längre lika självklart. Lite för mycket vaniljstång & obestämbart skumgodis. Något åt eklagrad skumtomte-hållet om Ni är med på vad jag menar. I munnen är det ett urtypiskt out of bourgogne, more south-chardonnay. Gott men inte elegant. Jag har druckit tidigare årgångar av detta och denna årgång är ett klart fall framåt, om inte annat med lägre restsötma och ett par tre procent mindre alkohol. Har fått ligga till sig två år i kylen till skillnad från tidigare försök.
Sammanfattningsvis kan jag väl säga att detta inte är ett vin som faller direkt in under mina smakpreferenser. För mycket vanlijstång, på något sätt artificiellt & för lite häng. Kanske är mer ett dyrare ” E' re' efterfest på eran balkong? Så vi kan hångla friskt och dricka Chardonnay i kartong”-vin, än ett vin för en kritisk åldrande brax? Men som trots allt är yngst i ligan!
Tidigare provades Oppigårds Easter Ale, med en frisk humlig fruktig doft. Och en likaså frisk fruktig humlig alesmak. Lite Per Bill i beskrivningen där visst men… Riktigt gott, men ibland känner jag inte så stor skillnad mellan de olika Oppigårdsbrygderna. Det är väl inte bara så att de har olika flaskor och etiketter? Jag får nog ställa upp ett parallell-fält någon gång

Det hade ju varit kul att få lite inspirerande input i vinvärlden från Mottala-trakten och Göran Persons hembygd. Det var ju ett tag sedan...

Kalas i snöyran

Efter att ägnat allt för mycket tid åt det tröstlösa arbetet att skotta snö hade vi lite kalas på lördagskvällen. På kalas dricker man Champagne så det poffade i alla fall två snökylda bubbel i Åkeholm

Det första var en klassiker från kooperativet Palmer i Reims. 1998 Millesime Brut. Den har legat till sig ett par år och var mycket god och hade fått en del mycket trevliga mognadstoner. Bra Grejor! Ska jag lägga någon kritisk kommentar är det i så fall att flaskan var för liten. Men å andra sidan gav det ju snabbt möjligheten att öppna en av höstens inköp från Champagne:

NV Voirin-Desmoulins. En lite annan typ av Chamagne än Palmer. Givetvis yngre men även mer pinot baserad. Den finns ju hos fler Braxar denna eftersom vi köpte ett par stycken av den rökande damen i Chouilly. Deras kombinerade provningsrum och kontor var väl inpyrt av franska cigg. Men god dricka gjörs där. Bra grejor! Fast den Special Club från samma odlare som jag och Kullabrax drog i oss innan AC/DC i somras var ännu bättre.

Styrkta av de franska bubblorna var det dags för mat. Det serverades Laxcarbonara enligt recept ur Livets Goda nr 44. Riktigt gott var det. Till detta passade en 2006 Fiano Di Avellino Radici från Mastroberardino alldeles utmärkt. Detta vin reades på bolaget för någon månad sen men verkar var slut nu. Synd för även detta är bra grejor. Det ligger dock två buteljer kvar i källaren här hemma

Mätta och goda som bara skåningar kan vara avslutades kvällen med lite blandade bärs till chipsen och nötterna. Skillnaden mellan Oppigårds Ale och lastbilsbärs visade sig inte helt oväntat vara monumental. Synd att det inte finns Oppigårds Ale på pråmen. 3 backar för 100 DKK. Men då hade de väl bara sagt: Kun DanCard annars 500% gebyr för "utländska" mastercard...Danmark har ju en gång i tiden hört till Skåne men något har gått väldigt fel efter separationen...