Vinlogen Braxens årliga middagsmöte

Braxen 2015 avlöpte i helgen i Kulla gamla skola på höglandet. I vanlig ordning öppnades en massa godsaker, Som vanligt provas allt blint. Som vanligt blir alla utom värden upplurade på läktaren.

Från förprövningen - passande nog en Initial från Selosse. på senare tid har det blivit mer och mer Champagne.

Till och med Frimurarna lättar ju numera på förlåten och låter folk få se lite på hemligheterna, så det är väl dags att publicera någon bild från ett Braxen-möte också. Men bara lugn, kära bröder, de smaskigaste detaljerna ligger säkert på min hårddisk...

Ulf har ett av kvällens viktigare uppdrag - att mäta upp de 8 vinerna i 8 glas gånger 8 deltagare. Mycket disk blir det!

Tanken är att vinet ska ackompanjeras till passande mat, så det blir en del köksarbete också, till årets provning tillreddes oxsvanssoppa, grillad lever, råbiff, torskrygg och lammstek. Och så lite ost på det....

De två röda trådarna som skulle listas ut var landet, och det lyckades vi väl sådär med, 7 fullblod från Bordeaux och ett svart får från Rhone, samt årgången: 1990! Det var inte lätt att begripa, för det första var alla 8 vinerna vitala, de flesta perfekt mogna, någon kunde kanske ha klarat sig något år till. Men våra gissningar av årgångar spretade väl sisådär 10-15 år, några av de här gamlingarna var otroligt fräscha! Den andra lärdomen var att 7 viner, gjorda inom några mils radie från varandra samma år kan smaka så otroligt olika!

Och så nummer tre: Frankrike är alltid Frankrike, de vet hur man gör vin. Punkt.

Torsdagsträning inför Braxens årsstämma

Stringent syra  mogna gula äpplen. Inte pjåkigt alls 

 

Nåvå 2015

 

Tät mörk färg, kanten är ultraviolett.

Doftar som sig bör av skumma bananer, i år lägger vi till ett uns blåbär.

Smaken kommer vi inte att minnas länge, detta patetiska vin dricks av tradition, ingen annan anledning finns att sörpla det här.

Kan inte påstå att det är det sämsta vi druckit, för det är dom allihop.



Ungern igen

Mina flaskor från Ungern-äventyret börjar ta slut. Bara några sandaler som ligger och skvalpar i kylen. Häromdagen drog jag korken ur en av de mera dissade vinproducenterna vi besökte: Szaszi Endre, som till största delen gjorde torra vita på sina marker norr om Balaton. Billigt var det, det kommer jag ihåg. Och så kommer jag ihåg att allas vår kemiingenjör slog volter över alla orenheter han hittade i flaskorna....

Jag fastnade för en flaska, gjord på den typiskt ungerska druvan Chardonnay, och till råga på allt sött, med en alko på drygt 10%. Gjort det extremt varma året 2006, när sockerhalterna slog alla rekord. (Var det då Kaspar Killer gjorde sitt 17-procentiga Pinot Noir, Ulf?). Här har vi iaf ett njutbart vin, ordentligt sött med en balanserande, avrundad syra och en aprikosaktig smak. Låt vara att även en oskolad lekman som jag hittar lite hemgjord ättiksgurka i jordkällare i tonen. De måste nog plugga lite hygien om ungerska vinare ska bli en hitt på den internationella marknaden.

Gott till efterrätt, som glass med lönnsirap, var det i alla fall!

Tilbud-landet!

Det dyra vinlandet Danmark....

Vi har alla varit där. Efter en fin dag i det västra grannlandet vill man fylla kassarna med något att ta med sig hem. En back guldtuborg är för tung att bära, men några vinare kanske? Sagt och gjort, in på Irma och fynda! Eller? Utbudet är det väl inget större fel på, det finns ett par olika flaskor att välja på från vart och ett av de vanliga länderna. OK, men låt oss då gå på tilbud-skyltarna, en vanlig variant är "köp två flaskor och få en rejäl rabatt". Borde vara oslagbart! Väl hemma korkar man upp, och om man har handlat på någon av de större mat-kedjorna brukar kvalitén vara OK (liten varning för Nettos spot-marknad, det går att göra fynd, om man vet vad man gör...).

Sedan kommer steg två, kolla hur mycket man har tjänat på att släpa flaskorna över bron. Slå upp i Systembolagets sortiment.... Hmm, måste vara något fel.... Va, BILLIGARE i Sverige?? Ja, det händer alltsom oftast. Med vår relativt svaga valuta går man ofta prismässigt på pumpen.

Senaste exemplet: Irma: Poderi della Collinetta Barbera d'Asti 2012. Schysst rödvin, provat igår och idag. Igår var det extremt druvigt, och inte helt i balans, syran tog över. När jag drog slatten idag var det riktigt njutbart, oxideringen har gjort sitt för att mogna till vinet, nu i bra balans. Priset? 79,50 DKK för en flaska, 129 DKK för två. Ett bra pris, kan tyckas (och i ärlighetens namn är det inget dåligt köp). Använder man sig av FOREX värdelösa valutakurs hamnar priset för två flaskor på 192:- SEK, med rabatten 172. Ett bra pris. Men på bolaget kan man beställa samma vin för 79 kronor flaskan...... Och slippa få gorilla-armar på Öresundståget. Och då har jag inte räknat med det gebyr som de flesta snabbköp lägger på utländska kreditkort (storleksordningen några procent).

Sensmoralen är, visst, utbudet är stort i Danmark, med viner som vi oftast inte känner igen hemifrån, men priset är likartat, åtminstone om man är ute efter acceptabel kvalité. Skitviner kan man köpa billigt i Danmark, de sorterna finns oftast inte i Systembolagets sortiment. Men vem vill ha det?

Nysmakad årgång

La Spinetta Langhe Nebbiolo 2012, 189:- gör ingen besviken. I nosen bjuds en djup fylligt spänstig körsbärsfrukt med violpastill och lätt parfym. Vackert och lockande.
I smaken kommer fräsch frukt och syra med rena klingande mörka körsbär matchat av nypontoner som formar en smaklig stramhet. I mellanfasen finns mörk choklad och örtiga lagerbladsstänk och smaken tonar sedan ut i en elegant något kryddig bärig rödfruktighet med vissa Le Tense-associationer. Jag tog sista flaskan på Blocksen, men den finns kvar runtom i landet och bl.a på Brommaplan. Jag tänker stoppa där och ta ett par flaskor till, för det här var riktigt gott. Lyckad årgång.