I gryningen en söndag i mars 2011 startade två Pöjkar Volvon i Åkeholm och styrde kosan söderöver. Drygt 130 mil senare styrde vårt tekniska underverk GPS:en in oss på ett torg i Reims. Där satt en del konstiga skyltar som påstod att man inte fick vara där med bil, så det var bara att ta den kortaste men motsatt enkelriktade vägen ner i garaget under Place Drouet d'Erlon,. Vi var framme i Champagne! Efter en kort installation på hotell Crystal satte vi oss på den ”klassiska franska restaurangen” James Joyce. Ett par kalla Kronenbourg 1664 senare dök den siste Pöjken, Massamannen, upp direkt från Bryssel. Då var gänget samlat, ÅkeholmsBrax, Hasse & Massamannen Nu kunde vi äntligen få tolkat vad det stod i de franska menyerna, så ett par Tartifletter beställdes in tillsammans med husets Côte du Rhône. Gott och näringsrikt! En Tartiflett är förresten en gratäng gjord på kokt potatis, lök, fläsk & Reblochon, en ost från Savoie. Mumma! Efter det var det dags att dricka lite Champagne! Över till en närbelägen champagnebar. Vi provade först en butelj
Besserat de Bellefon Blanc de blancs. Gott och gav mersmak. Butelj numro två blev en
Henri Abelé Brut med en odeklarerad procentuell blandning av Chardonnay, Pinot Noir och Pinot Meunier. Gott även detta. Lätt trötta efter en dag på Autobahn kröp vi sedan till kojs på hotellet. Au revoir!
Dag 1, Måndag, Champagne Efter en stärkande frukost med toast & kaffe tillsammans med en lite oblyg terrier styrde vi kosan mot vårt första besök på
Vilmart & Cie i Rilly la Montagne. Det som skiljer Vilmart från många övriga odlare är att här är det ek som gäller! Dörrar i ek, jäsning i ek och därefter lagring i ek, provningsglasen är dock fortfarande i glas glädjande nog. Att resa i Champagne innebär inte bara en massa gott vin utan även att man träffar många olika människor, med betoning på olika. Samtidigt som vi var på Vilmart var det även en gigantisk Engelsman där för att boka in en busslast turister från Imperiet. Och vi menar gigantisk typ mannen som äter mintkakor hos Monthy Python, Mr. Creosot. Mitt i provsmakningen var han tvungen att röka lite grand så han gick och satte sig i bakluckan på sin Audi A8. Där fanns inte många ” Thousandths of an inch” över på sidorna mellan Audi & the jolly old chap... Tillbaka till vinet, Vilmart odlar 11 ha Pinot Noir & Chardonnay på Premier Cru-mark i Rilly och Viliers-Allerand, och de har en portfölj på sju olika champagner från instegsbubblet Vilmart Grande Réserve till prestigecuvéen Vilmart Coeur de Cuvée. Överlag var kvaliteten imponerande och champagnerna var vinösa med tydliga dragningar mot Bourgognehållet. Riktigt bra grejor!
Nästa odlarstopp var något helt annorlunda. Från Vilmarts kända, välregisserade och PR-medvetna anläggning till ett hål under ett Peugeotgarage i Mailly, mitt i hjärtat av Pinot Noir Grand Cru. Vi knackade på villadörren efter att ha kört förbi och missat stället på första försöket. Detta besök gjorde vi efter en rekommendation från en av Massamannens kollegor i Bryssel. Vi fick följa med och se på anläggningen som man nådde genom en enkel trappa i garaget. Här var det inga överdådiga ekliggare eller träpaneler på väggarna. En betongkällare i tre plan under garaget men rent och välskött.
Michel Hernoux gör ungefär 23 000 flaskor årligen från 4 ha i Rilly Grand Cru. Dessutom levererar han nog Pinot-druvor till något av de större husen, då 4 ha bör ge druvor motsvarande ca 40 000 buteljer per år. I källaren låg uppskattningsvis två årsproduktioner på lagring, och där vi lära oss lite om vad som händer när flaskorna är defekta och botten flyger iväg, eller varför det är extremt viktig att inte kolsyrejäsningen sker vid för hög temperatur. Då överskrids trycktåligheten i flaskorna och då blir det nog riktigt kul! Vi fick även en inblick i hur kontrollapparaten för att garantera kvalitet och ursprung går till med förseglade referensflaskor och etiketter. Efter gått igenom anläggningen bjöds vi in i familjens vardagsrum där vi bjöds att smaka på husets enda Cuvée. En mycket välgjord Champagne på ca 90 % Pinot Noir och 10 % Chardonnay. Anledningen till att det inte var en ren Blanc de Noir var att en liten inblandning av Chardonnay gav en bättre och mer tilltalande mousse. Ren Pinot ger stora bubblor och en kortlivad mousse medan Chardonnay ger mindre bubblor länge. Att Champagnen dessutom kostade 12€ buteljen gjorde det inte sämre. Till provningen fick vi dessutom en stor tallrik med kuber av Comté-ost och salami. Det var nog ungefär då vi kom på att vi glömt äta lunch… Även denna odlare producerar riktigt bra grejor! M. Hernoux var en trevlig och stolt fransk vinbonde med tydliga åsikter om att publicitet och reklam var av ondo och att han inte förstod den ekonomiska vitsen med att göra årgångsmärkt champagne. In i bilen igen med ytterligare ett par lådor och sedan full fart söderut genom den franska våren mot dagens tredje besök.
Regionen Champagne är ganska långsträckt i nord-sydling riktning och har ett sydligt department Aube, som ligger ca 10 mil söder om Reims. I detta område, Côte de Bar, blev det tillåtet att odla Champagne så sent som 1919. Det som drog oss söderut till
Champagne Moutard-Diligent i den lilla pittoreska byn Buxueuil vid bäcken Seine var druvorna. I denna södra del av Champagne odlar man fortfarande några ovanliga druvor som faktiskt får finnas i Champagen. De är inte bara de vanliga tre: Pinot Noir, Chardonnay och Pinot Meunier. Utan det finns ytterligare fyra druvor som är tillåtna: Arbanne, Petit Meslier, Pinot Gris och Pinot Blanc. Moutard – Diligent visade sig inte bara vara ett litet Champagnehus, utan var en ganska stor producent av både Champagne och Bourgogneviner. Så där fick vi en rundvandring både i en stor lagringshall med åtskilliga 20 m3 rostfria tankar och ett stort ovanjordiskt lager och tappningsanläggning. I den fanns massor av konsultjobb att göra… En snabb arbetsmiljörevision av Massamannen och ÅkeholmsBrax gav inte direkt något toppbetyg. Men det var kul att se hur industriell degorgering och dosage av Champagne går till. Tillbaka till provningsrummet och där kunde vi njuta av delar av sortimentet. Och efter lite flört med degustationspersonalen samt efterföljande samtal till chefen fick vi även smaka det vi kom för: Cuvée 6 cépages, en Champagne på sex olika druvor, alla ovan uppräknade förutom Pinot Gris. Trots att den inte var ordenligt kyld så var även detta riktig bra grejor. Och det märktes att denna innehöll fler druvor än vi var vana vid. Côte de Bar har en annan karaktär än Champagne runt Reims och Epernay. Mer slättland och rikare jord, och även mer sol. Så en bakgrund till att området godkändes för Champagne 1919 var nog att man behövde söta upp dåtidens Champagne på ett billigt sätt samtidigt att efterfrågan hade ökat under ”la belle époque”. Knivskarpt rasrena Blanc de blancs odlas nog med fördel runt Epernay trots allt tyckte vi treenigt! Närmare bestämt i Chouilly skulle det visa sig men mer om det senare
Natten tillbringades på ett Hotel et Restaurant Le Magny i närbelägna Ricey. Där drack vi resans första roséchampagne utomhus lyssnandes till sjungande vårfåglar. Livskvalitet! Och innan vi kröp ner mellan de manglade lakanen hade en liten trerätters middag, naturligtvis inkluderande en välfylld ostvagn att välja franska läckerheter från, intagits tillsammans med en vit
Santenay Premier Cru "Clos Du Passe Temps" från Domaine Fleurot-Larose samt en röd
2007 Fixin "La Place" från Gerard Séguin. Sen somnade vi återigen gott i var sitt rum. Fortsättning följer...
Det var nästan mer bevär att hitta en helg då de flesta braxar kunde än att handla Champagnen i Frankrike i mars. Men till slut blev provningen av. Tanken när vi handlade ihop startfältet var att försöka spänna över hela spektrat på flera håll - Ungt & moget, Extra brut & på gränsen mot demi sec. Och sen allt från druvrena till druvblandningar. Och det blev det. Dokumentationen finns odigital i Logedokumentärens ledor-bok så här följer bara startfältet: Men gott var det!
Inlägg
