Doktor Krusidull och Sigge Simon

2 vita fredagar har passerat pga fisk på bordet. Vet inte om någon bloggat om Dr. Crusius 2007 från Nahe, men ikväll har jag en övertygelse om att den är väl värd att uppmärksammas. Till dagens rödtunga kände jag sån väldigt njutbar harmoni mellan mat o dryck. Inte vet jag, men jag la fileerna på plåt i ugnen med olivolja, grädde, purjo, feta. Till det färskpotatis, sallad med mozzarella och doktorns entre satt som en smäck. Härlig fredag!! Trevligt vin det där. Förvisso något diskret doft, men en behagligt druvig smak och lagom syra, blodapelsin, citron och nektarin. Fantastiskt matvin, den där rackarn köper jag gärna igen.
Simonsig Chardonnay är numera stadig på bolaget, men Chenin Blanc (2009) är svårare att se i hyllorna. För konsumenternas skull kunde man önska att det var tvärtom. Blanken är klart intressantare och en originellare skapelse. Lite svår att få grepp om och bjuder på spretigare, impulsivare karaktärer under intagandets gång. Det samlade intrycket efteråt är fruktig ibland....citrusaktig ibland.....kryddig ibland....Det är ju ungt och kanske därför, men det är väldigt kul vin att dricka och mycket mer givande än Sigges Chardonnay. Å sen kostar det ju bara 73:- och då börjar det osa fyndvarning.
I övrigt kan jag inte annat än imponeras av sommarens hittills trevliga och skildrande inlägg. Tack Braxar, kul läsning! Keep on drinking!

Det var ett gott vin, sa frun

Vinet, det är Chateau Limbourg 2005 från Pessac-Léognan i Bordeaux. Det är alltid trevligt när mitt vinval uppskattas.

Det här vinet består av 60% Sauvignon Blanc och 40% Semillon. Färgen är halmgul. Doft av gräs, persika med inslag av blommor och petroleum. Smaken är balanserad, frisk, toner av bränd jord, fat och har ett litet bittert avslut. Syrorna är friska och eftersmaken hänger som en tavla på nationalmuseum. Vinet är bra och jag ser fram emot den återstående buteljen som jag korkar ur om ett år. Vinet serverades till en fiskgryta av torsk och sej, kombinationen var mycket bra. Jean Mayfras har tryckt ner 12,5% alkohol och priset när det begav sig var 184:-. Håll utkik efter senare årgångar, rekommenderas.

Rioja innan regnet

Jag tillhör inte de som konsumerar Rioja ofta, men idag drog jag korken ur Vina Olagosa Gran Reserva 1997. Detta är ett tegelrött vin, doften är mogen, fatkaraktär och lite plommon och jord. Producenten är Bodegas Perica. Vinet är skapligt, kanske lite högt prissatt 165:-, men till dagens grillade Entrcôte som serverades med hemmadanad bäärnääs och nypotatis smakade det gott. Vinet är gjort på 90% tempranillo och 5% garnacha och 5% mazuelo.

Uppsamlingsheat Semester

Lite uppsummering av vad som passerat svalget sedan hemkomsten från Europa

2008 Fontana Candida Frascati Superiore- En pålitligt vit Frascati för 45 pistoler på Calles i Heligenhafen. Dracks på vårt bröllop och dricks med glädje fortfarande. Dock av senare årgång. Tre schoolar som Fritte hade sagt. Själv säger jag bra grejor. För Er som blandar själv är receptet 50% Malvasia Bianca Di Candida, 40% Trebbiano Toscana & 10% Malvasio Del Lazio. Ett bra vardagsvin!
2008 Sancerre Andre Dezat- Köpt 2009 för 139 SEK på bolaget och finns fortfarande i beställningsortimentet http://www.systembolaget.se/SokDrycker/Produkt?VaruNr=73845&Butik=0&SokStrangar= Sauvignon Blanc i toppform. Torr mineral. Citrus åt grapehållet, Lite aprikos & äpplen och mycket gott! Välgjort! Till lite roligare skaldjur är detta kanon. Vi åt färdigskalade räkor men vinet förtjänar bättre... Detta skulle jag gärna haft till de drygt 1,5 litrarna dagsfärska musslor som slank ner i Normandie i form av moulles frites, dvs musslor & pommes frites. Den Du Las...

När vi var hos rökande damen på Voirin-Desmoulins i november i fjol fick vi en present, en flaska av deras prestigechampagne, Vourin-Desmoulin Fût De Chêne, dvs en ekfatsjäst cuve av 80% chardonnay och 20% Pinot noir. Välgjord, bra grejor men ska jag vara ärlig är två flaskor av deras standardcuve för samma pengar bättre. Fût de Chênen dracks tillsammans med resesällskapet från Champagne, Tillmans, i Karlkrona skärgård. Men trots allt & ändå: Bra grejor och eftersom den var gratis en gång i tiden får den högsta prisvärdhetsbetyg.
Till det grillades samma afton korkades in gamal kompis från Roagna upp:

2001 Langhe Rosso från Roagna. En Nebbiolo av god stam! Jag upplevde den dock som något mer fruktig i våras. Så drick Nu! Så långt från fruktpackade 18% sötslemmiga amarone man kan komma. Mycket bra grejor! Väntar spänt på kommande årgångar!

Nu bär det av till Höglandet!

PS Kan meddela att 2005 års Ch Cantermerle har en fantastisk bouqet men är långt från drickmoget. Efter att ha tätpackat kylen med semesterfynden rymde då en Champis med hjälp av tyngdlagen, gjorde ett par faktiskt rätt snygga saltomortaler på väg ner och slog botten av EN flaska, ovan nämnd Cantemerle, innan den med ett distinkt poff atomiserades över matkällaren och allt vad som finns där. Spunk har ju en del kolfägade etiketter. Jag kör med rosaton på en del av mina. Denna Prajdvecka 2010 :( DS

Libanesisk Meze

Igår inmundigades det en hemmagjord Libanesisk Meze bestående av en hel mängd röror samt grillat. Hummous, Tabulah och allt vad det heter. Det kan rekommenderas varmt, smakar kanon alltihop. Till detta användes givetvis ett libanesiskt vin från Bekaadalen. Chateau Kefraya Les Bretèches 2007. Kostar 89 riksdaler på monopolet och passar som hand ihandske till maten. Vinet är gjort på 7 olika druvsorter och påminner nog mest om ett Rhonevin. Relativt mörkt i tonen med en fruktig boquet som är klart tilltalande. Smaken är även den fruktig med en del kryddiga inslag, lite lagom lång eftersmak. Ett gott vin ! Igår var vi ute och försökte oss på att få upp lite fisk men det blev ingen lycka med det då det regnade och blåste ute på mälarvattnet så alldeles.

VIN OCH FJÄRILAR

HEJ ALLA BRAXAR!

Befinner mig i kväll hos kulla braxen och dricker vin och tittar på fjärilar.

Efter en superb middag bestående av grillat och diverse superba viner har vi startat kvicksilverlampan. Först ut var en klassiker 2001 le serra nuove. Orneillas andravin, bra balans och ett underbart vin. Därefter öppnades jossetas safirios barolo från 2005 det var också smaskisgt. Som starter på kvällen funkade en billelecart salmon 1998 helt utmärkt(mineraler och ostron)

Itaiano utan påträngande alc och sötmsa,riktigt gott

Hase o Lasse

Jag har testat en röd Koenigsegg

Visste ni att Koenigsegg var från Österrike, det har jag lärt mig idag. Objektet var en tegelröd skapelse med tydliga mognadstoner. Typisk Pinotdoft, mogna körsbär och en liten touch av plommon på slutet, detta tillsammans i en trevlig harmoni från ek. Smaken är lite burdus, men för priset av 119 riksdaler är detta klart prisvärt jämfört med vad bourgogne kan erbjuda för samma summa. Detta vin är bra nu och ska inte lagras, alkoholhalt 13,5% och årgång 2006. Vinmakaren Schloss Halbturn rekommenderar Fasan, Vaktel, Gås, Hjort och Svamp till vinet. Idag grillade vi en kalkonfile som legat länge i rödvinsmarinad. Vi serverade med ärtor, kikärtor och rödvinssås (gjord på gato negro), vinet matchade anrättningen väl och kan rekommenderas som en lågprisbourgogne.

Jakten på Sydamerikas själ

Jag har gett mig den på att hitta bra sydamerikanska vinerna runt 100-lappen. Nu var det dags för Zuccardi Serie A Bonarda från Mendoza i Argentina. Pris 89:-, alkoholhalt 13%, årgång 2006 och druvan är den lite udda Bonarda. Färgen är tät mörkblå, doften innehåller frukt örter och svarta vinbär. Smaken kan beskrivas på samma sätt. Vinet kan nog lagras något år men kan absolut drickas nu. Jag tycker att det är ett ganska behagligt vin som jag kan tänka mig att dricka någon mer gång. 89 spänn är ett rimligt pris för vinet. Jag drack flaskan under två kvällar, till Söndagens grillade gris kom den sig väl till rätta, måndagens slatt framför TVn var nog inte det ultimata. Vinet mår bäst tillsammans med en köttbit.

Paris.

Magasin Lafayette har en litet vinbibliotek som de diskret kallar det. Där kan man nog smälla i princip alla pengar i hela världen. Så idag har jag klappat ett par Petrus och lite LaTour och ett helt gäng Haut-Brion. Och ca 300 andra Bordeâux-slott. Deras Bordeaux-avdelning som enligt uppgift är störst i världen har i princip allt som Hugh radar upp i boken. Ofta i ett par olika årgångar... Tänk om bolaget satsade på det istället för Rosé-fjolleriet!
Tja ett litet trepack tyngde ryggsäcken på vägen till hotellet, men det var inga Bordeaux då det mesta låg i överkant prismässigt jämfört med andra ställen. Men vilket vinparadis! Deras lilla avdelning med resten av Frankrike var likaså fantastisk! Rekommenderas starkt om Ni har vägarna förbi! Om Boren vill köpa en ny födelsdagsvinare av samma sort så finns de för 700€ och 1995 Pavillion Rouge från Ch Margaux hittas för 145€.
Det lokala snabbköpets Côte Du Rhône för €2,7 är faktiskt riktigt bra. Bra mycket bättre än sötfruktiga italienare för 99 som jag skrivet om innan!
På återhörande

Äntligen Fredag

En semester vecka har gått, fylld av arbete. Jag har jobbat med mors stuga, slipat och målat, rensat land och längtat efter fredag. Förhoppningsvis börjar semestern på allvar nu när frun också har fått semester. Efter en vit semestervecka tyckte jag att det skulle passa med en vit fredag. Jag hämtade ett barn från källaren. inte för att det skulle passa till dagens potatissallad med rökt kalkon, för det gjorde det inte, mer för att det behövdes ett lättdrucket svalkande vin. Offret var 2009 Le Bel Ange från Domaine Begude. Vingården ligger i Cepie, tre kilometer utanför Limoux i Lanquedoc. Klasningen är Vin de Pays d'Oc. Detta är en ett kliniskt rent och aromatiskt vin med en äppledoft. I smaken finns aprikoser och päron. Vinet är läskande och lättdrucket fyllt av pikanta syror. Vinet är ett barn utan framtid och ska inte uppleva sin 2-årsdag, någon lagringspotential finns inte. Druvblandningen är Chardonnay 85% och resten Chenin Blanc. Vinet uppfyller helt och hållet sitt ändamål ikväll och om det inte vore för att jag sitter här och bloggar skulle det vara glömt om ett par dagar. Priset är 97:-, jag var ju beredd att betala detta för ett sånt här vin, bedömer det som prisvärt men nog finns det viner för en selma mindre som ger samma upplevelse. Vinet kommer från unga stockar, planterade mellan 1992 och 1998. Vem vet, med lite äldre stockar kanske vinet blir en större upplevelse med mer karaktär. Jag hoppas att semestern tar fart nu och det blir en period med tätare inlägg. Semestern ska spenderas hemmavid till största delen, så möjligheter till vindrickande kommer inte att fattas. Källaren är laddad med fler offer.

Semester dag 7, tror jag

En snabbrapport från Mosel, närmare betämt Bernkastler-Kues. Det är varmt, mycket varmt. Fritz Haag hade inte tid att ta emot oss med så kort varsel men var vänlig nog att tala om att Weinhaus Porn ( ja det stämmer) förde hela deras sortiment, och alla andra "Spitzen wintzers" från Mosel. Så där gick det åt en del av veckopengen. Så när allt var betalat packat och klart kom ägaren och bjöd på ett glas vin som han undrade om jag tyckte var gott. Och det är ju alltid en 2007 Berncasteler Doctor Rieseling Spätlese från Wegeler. Styrkt av detta gick jag och lastade av mig i bilen och såg då att Dr Pauly Bergweiler hads slått upp porten till sitt oenotek. Och där bakom disken stod en dam som påminde lite om Korv-Ada, dock med vin i kylen och inte Pucko.

Vin köper man inte utan att smaka fick jag reda på och vips hade frau Monica Schmidt radat upp fem glas på disken. Att jag lite lamt förklarade att jag redan gjort slut på det mesta av veckopengen hörde inte dit tyckte hon! Och heltorr riesling hade vi samma uppfattning om! Den hoppar vi över. De fem glasen kompletterades strax efter av ytterligare fyra, för då skulle de olika ausleesena smakas av. Ja, vad säga. År 2005-2009 är mycket bra i Mosel, Frau Schmidt är en trevlig dam och bra Riesling är mycket god! Så när mina tre puteller var packade tog vi var sitt litet glas av Dr Pauly-Bergwieler 2007 Berncasteler Badstube Riesling Beerenausleese som avlutning på en trevlig stund i ett varmt Tyskland

Lambic, Geuze & Kriek

Nyss hemkommen från årets segeltur till Nederländerna och Belgien. Mycket vin har det inte blivit, men en massa spännande öl. Jag avslutade med ett par dagar i Bryssel och hade turen att snubbla över The Brussel's Geuze Museum, eller bryggeriet Cantillon som säger sig vara en av de få (enda?) som brygger på gammalt vis. Gammalt vis betyder här vildjäsning, dvs man tillsätter ingen jäst. För 5 Euro får man access till hela det lilla bryggeriet och man får själv gå och skrota bland jäskar, maltkvarnar och öltunnor. Dessutom ingår provsmak. Kort beskrivet blandar man vete, malt och vatten till en vört som sedan börjar jäsa. Därefter tappar man på träfat och låter jäsningen fortsätta där i upp till tre år! Sedan har man vad som kallas Lambic, ett bubbelfritt öl/vin.

När man sedan gör s.k. Geuze blandar man Lambic av olika ålder och tappar på flaska. Den unga Lambicen har fortfarande tillräckligt med socker i sig för att man ska få bubbel i flaskan.

När man gör Kriek blandar man först Lambic med fruktjuice (körsbär, hallon, jordgubbe...) och låter detta jäsa ut fullständigt. Sedan tappar man på flaska tillsammans med lite ung Lambic så har man kolsyran också.

Ja, de flesta moderna bryggerier tar ju grymma genvägar från ovanstående, förstås.....

Jag hade tur och fick snacka en hel del med en av bryggarmästarna och han var så entusiastisk så jag höll aldrig på att komma därifrån!

Ska ni till Bryssel får ni inte missa detta ställe! Man brygger inte över sommaren (p.g.a. temperaturen), men den 13 november drar man igång och då får man vara med och titta på hur allt går till. Bryggeriet kan man dock se året runt. Ligger två tunnelbanestationer från centrum. Hur kul som helst. Brasserie Cantillon

Rosé ?

Nu har jag konsumerat en tämligen menlös Rosévinare från Spanien till den klassiska räkdieten som det skall vara på fredagskvällar. Det är ganska svårt att förstå varför man tillverkar roséviner när de bara är goda att avnjuta i mycket kallt tillstånd och därefter inte smakar speciellt tilltalande. De roséviner jag druckit som givit mersmak är viner från södra Rhone (=Tavel) samt vina Tondonia från Lopez y Herida. Det verkar bara vara bulkvin som gäller för övriga producenter. I början fanns det en del hallon i både smak och boquet men det klingade av i takt med stigande temp, för att sedan bli lite kvalmigt. Vinpavan som jag konsumerade fick jag eftersom ägaren annars skulle hälla ut den i vasken och som den smålänning jag är förbarmade mig över. Vinet är gjort på Shiraz och tempranillo så det borde vara bättre än vad det är. Jag kommer aldrig att att köpa en egen flaska.

Favorit i repris och Lite ledigt

Äntligen semester, sällan har den varit så välkommen som i år. Till middag i dag som bestod av skaldjurspaj serverades en favorit i repris. Kameno från Bosnien Herzegovina. Jag har bloggat detta vin en gång tidigare. Då slogs jag av friskheten i syrorna men bedomde ändå vinet som kortlivat. Min bedömning är nog så riktig. Syrorna har mildrats, färgen är gulare. Doften av mineral och citrus är intakta. Vinet håller ännu, men den flaskan jag har i källaren kommer att konsumeras i sommar. Jag ser fram emot nästa årgång. De forna juggarna vet hur man gör vin. För er som inte letar bakåt i bloggen är priset dryga nittilappen, årgången 2007 och alkoholhalten strax över 13%. Enligt en gammal bronsåldertradition jag har tagit upp, så sätter jag mig idag på altan och väntar på soluppgången. Familjen sover och mitt enda sällskap är en flaska Chablis Vielles Vignes -Les Venerables 2005. Nu fortsätter jag efter lite tv och en god bok.

Klockan har nu blivit 02:20, korken är ur den kollektivt producerade Chablisen, Le chablisienne har gjort ett gott dagsverke. Den första sippen ger ett spänstigt och vitalt intryck. Stenhård mineral, helt oekad chablis. Så här på morronkvisten duger inte någon ekad produkt, dom spar vi till mat. Eftersmaken hänger länge i gommen, ska jag njuta vinet innehållet fullt ut får jag sitta här till lunch. Inatt är det en ren frid för skälen att höra fiskmåsarna som vaknat vid sjön, förövrigt är det tyst så när som på någon enstaka bil som hörs från landsvägen. Som sagt detta är en gammal tradition jag har första semesternatten, årets dryckesval är ett av de mest lyckade. Får redan nu börja planera nästa års vin. Tror på Alsace. God morgon kamrater, nu ska jag bara njuta av vin och soluppgång. Solen stiger över träden vid borenstranden kl 04:26, vinet har räckt, men det blir inget kvar till frukost.

Vardagsmouss

Sedan sist har prövats 2 bubblande 79-riksdalers. Från sommarhyllan en Cava, Albet i Noya och ständigt befintliga Prosecco la Robinia. I denna måttligt prisade duell vinner Spanien en överlägsen seger. Beska droppar är det från Albet, men ger man sig lite till tåls efter den kärva inledningen så bjuder den upp sig med en fräschhet och fruktigare eftersmak. Proseccon är väl drickbar, men det upplevs mer som fruktsoda än vin. Är man ute efter sötma i något sammanhang så må det vara OK.
Las gjorde mig uppmärksam på att Antica Terra 08 finns redan nu för beställning, så snart finns det några flaskor i källaren. Att komma i en vinextas och fullständig eufori som av 06:an är kanske mycket begärt, men spännande ska det bli.
Till helgen ser jag fram mot att styra Affe mot Sigge Stjärndamms sommarhus och läsa Borens rapport från morgonchablin.

Semester dag 0

Ibland har jag svårt att tycka synd om mig! Har fyra veckors semester framför mig. Sitter i shorts under ett parasoll i Åkeholm. Sol, blå himmel och 25 grC. På vägen hem köptes en lite Blekingska solvarma mogna jordgubbar. I kylen väntade en Champagne Marc Hebrart Brut BdB Premier Cru á Mareuil-sur-Ay. Fru och barn är på standen i Åhus.
Detta är en rejält högklassig Blanc de Blanc från Hebrart. En ganska diskret näsa men vid första sippen fylls gommen av vällust! Och en gräddig mousse. Här är ett exempel på vad som händer om man hanterar Chardonnay på rätt sätt. Mineraler, en diskret krut/"slägga på sten" touch, citrus och vin... Ingen brödighet utan snarare en Bourgogneton eller Chablis. Vinös och elegant. Lång eftersmak. Jag inte bara vill ha mer. Jag ska. Vi passerar Hebrarts anläggning under semestern. På vägen hem...Och det är nog inte bara en tillfällighet. Denna butelj byttes mot 14,80€ förra året. Och det gör inte saken sämre för en med rötterna på Höglandet.

några småostar och rosé

Vi köpte några småostar från nederländerna igår. Från vänster en hård getost från Stolwijk, lagrad i 12 månader, I mitten en halvkilos Westzaner gerochte gesmolten geitenkaas från Zaandam och till sist en liten bit rökt ost gjord på kossamjölk från friesland nånstans. Eftersom jag alltid står för vinvalet på fredagarna fick fru borenbraxen bestämma vad som skulle drickas till dessa ostar. Hennes val blev en lite orangeröd historia med en örtig behaglig doft från Côtes de Provence. Rosévinet heter Domaine de la sauveuse kostar 95 SKr. smaken är som sig bör för ett rosé, tunn. dock finns där friska syror som är tilltalande, speciellt efter den andra dagen med 30 plus på termometern. Rosévin till rökta ostarna var inte pjåkigt alls, kanske rent av gör om det någon gång. Vinet är gjort på 42% Syrah, 30% Grenache och 28% Cinsault.

Oj, vad mycket gott det blev

En kväll hos Lassons ger alltid en förväntan av kulinariteter och denna dag blev inget undantag varken gällande mat eller dryck. Dessutom var vi förvisade hemifrån pga dotterns 20-årsparty, så vi uppskattade denna gästfrihet mycket.

Vi började med Calamares Vinho Verde som Las fyndat på Azorerna för motsvarande 39 svenska spänn. Inget under av upplevelse, men en frisk, bubblande fläkt i den heta sommareftermiddan. En rak, lätt smak som läskade effektivt.

Som förrätt bjöds läcker hummersoppa och till det valde vi Bruno Paillard Brut Millesime Assemblage 1999 som blev en mycket lyckad kombination. Tror den passar utmärkt som matchampagne nu. Brunon uppvisar en mogen, utvecklad karaktär och bidraget av Pinot Noir gör sig tydligt gällande. Färgen är djup gul och vinet har en intensiv underbar doft.

Brunon blev tom och lite torra i strupen fortfarande när de sista skedarna av hummersoppan intogs, så vi borde ha en skumpa till. Las tog fram Ruinart Brut 2002. Ett mycket friskare inslag än Brunon, inte samma tyngd, men väl nyanserat och smakrikt och med stor tillfredsställelse när det passerade gommen. Värmen trotsades ytterligare.

Vad blir det nu då? Jo, minsann, välkryddade långkokta oxkinder, pasta, svampsås och hari corts verts, ljuvligt gott. Tycker vi matchade vinvalet bra även här. Hade tagit med Vacqueyras Le Clos 2007. Ett överraskande bra vin, skulle kunna benämna det som en "Rhone Classique". Väldigt smakrikt och i en skön harmoni av förväntade plommon, peppar och chark. En flaska till går det nog åt, Las offrade sin enda Roggio del Filare 2005 och Hoppsan Velenosi, det här var nog mer än vad jag förväntat mig. Ett kraftpaket i fortfarande ungdomlig vagga. Stor doft och riktigt mullig smak, mamma mia. Kan även påpekas att den har måttliga 13,5%. Fantastiskt intressant och njutbart var det nu, men jag kan ana att en flaska av detta vin kan ligga still ett bra tag till och få en spännande utveckling.

Kvällen efter har även lillebror i familjen Velenosi avnjutits, Il Brecciarolo 2006. I jämförelse med Roggio en lättsammare bekantskap, men för sin prisklass har den mycket att erbjuda, 690/6-pack. Ett fylligt vin med schysst häng i eftersmak och härligt kryddig doft med inslag av mörka bär.

Tropisk natt

Så där ja, då har tyskländarna marcherat över Maradonnas mannar med 4-0. Ordnung muss sein! Och Spanien -Paraguay är står i skrivandets stund 0-0.
Till dagens snabbgrillade minutbiffar med potatissallad av veckans rester blev det ett Nebbiolovin. 2002 Barolo Maglietta Rossa. Hittat i en reahylla på Calles i Heiligenhafen under den tidigare nämnda resan till den Tyska gränshandeln för 150 SEK.
Det här är uppenbarligen inget vingårdsvin utan ett vin från MGM Mondo del Vino i Italien. Ett företag som på sin hemsida för fram det faktum att de säljer 25 miljoner flaskor och 4,5 miljoner bag-in-box som något bra. Och där vann Spanien över Paraguay. Verkar vara de gamla axelmakternas afton idag...
Hur som helst tillbaka till vinet. Ett ljust tegelfärgat vin med mogna toner i kanten. Doften är klart angenäm Nebbiolodoft med inslag av piptobak, körsbärskärnor, rosor och lite tjärat tågvirke. Så långt allt bra... Men smaken är allt lite tunn även om ursprunget är tydligt! Det goda finns där men som sagt är det tunnt. Detta vin lovar mer än vad det levererar. Men å andra sidan, 150 SEK, bulk-producent, köpt i den tyska gränshandeln så den får godkännt med tvekan.
Under googlande på Maglietta Rossa noterades lite egenheter på en del danska vinsidor.
Gebyr-preben har ett lite annorlunda sätt att bedömma vin. En panel på tidskriften Penge & Privatökonimi bedömmer vad det tycker att vinet ska kosta om de fick bestämma. T.ex ovan nämnda vin Barolo Maglietta borde kosta 242 DKK enligt dem Tur att inte de bestämmer...Tjoho!

Portugal Ramos på nytt

För andra fredagen i rad dracks portugiskt vin från Ramos. Dottern hade smällt ihop en läcker lasagne. Till denna föll valet på en ung Ramos. 2008 Ramos Prestige Syrah, priset 109:-. Vinet är hämtat från beställningssortimentet. Det är ungt, jävligt ungt. Tonen är violett, doften bärig, med hallon och svarta vinbär, dessutom någon krydda, tror att det är basilika men det är en tolkningsfråga. Smaken är ung och rejält fyllig, alkoholhalten på 14,5% är inte alltför störande. På det hela taget ett just vin för dryga 100-lappen, som skulle må bra av ett eller ett par år i källaren. Jag tycker inte vinet kommer upp i
Vila Santa- kvalitet (den röda) men är ändå väl värt att prova. Frun blev inte helt förtjust, men det är den vanliga rödvinsreaktionen från henne. Nu ser jag fram emot nästa fredag, inledningen på semestern innebär vitt vin vid soluppgången på lördagsmorgonen, i år blir det Chablis.

Semestertider hej hej

I en sån här värmeböljande dag ser jag mest av allt fram mot något mousserande. Några dagars vistelse i Prag har dessutom fått mig något ölmätt. Från bolagets sommarhylla har jag tagit hem Anura Brut 2008 från Sydafrika. Boren hade ju för några veckor sedan en mycket fin illustrering av "äpple på/i flaska" och jag började så smått tro att vi satt och drack på samma vin. Var tvungen att kolla, men så var det ju inte. Till rödingen från grillen gick det väl an, men när måltiden var slut kändes detta som en besvärligt ensidig historia.
Öltröttheten till trots så måste en grillvakt ha en bira tillhands. Har ofta sneglat på Nynäshamns Ångbryggeris sortiment, men har kännts i konkurrens med Belgien och England som orimligt dyra. Idag blev det en Landsorts lager under betraktelse av fiskfolien. Nja, upplevde en rätt missanpassad sötma och väldigt mycket humle och blev långt ifrån imponerad. 28,50 :- kommer jag aldrig mer betala för denna öl. En gammal pensionerad jobbarkompis vet jag skulle ägna lite tid i detta bryggeri, så jag får testa nåt annat.
Ja ja, så är det, lite ups and downs, ingen strålande alkohol, men en strålande dag, gonatt

Ännu ett streck i stocken

Kvällen då Brasilien lämnar vm och det blir straffläggning mellan Ghana och Uruguay. I Knalleburg äts det pasta och köttfärssås till detta dricks Monte Cucco 2007. Detta saftigt goda sangiovese baserade rödvin med en gnutta merlot. Man kan finna mörk choklad och lite tobak bland allt det smaskiga. Under matlagningen (som gick snabbt) dracks två lätta små pilsner. Oppigårds Inwit som är en riktig läckerbit inspirerat av sm vinnaren i hembryggeri 2009. Lite grumsigt men smaskigt sommarfräscht, ska köpa in ett gäng till varma sommardagar. Den andra var en klassiker från Aussie, Vicky bitter alltid lika trevligt att vrida av kapsylen. På köksradion sjunger Plura fulla för kärlekens skull och det har vi väl varit lite till mans, Lundell var det nere vid Zinkens damm och Winnerbäck när det var pollenchock och stjärnfall. Själv har jag karvat ännu ett streck i stocken och tanken på ett halvsekel sveper förbi som ett gäng orcher i ett Tolkienäventyr. Imorgon kommer gräsfältarna på besök, då kan det nog ryka en del korkar.