Gott Nytt 2016

Ja så det kan bli ibland...

Gajajul, kaxig yankee och än större intryck

har samlat på mig lite (alla?) Gaja och smakade till helgen de 2 äldsta i samlingen av Ca´Marcandas Magari (2008) och Promis (2009). Båda 2 är väldigt lika i bouqueten med nosvänliga stabila rätt uppkäftiga mörka körsbär som spänner bågen rejält. I Magarin blir smaken lite varierat tunnare med vissa svaga partier, men samtidigt kompletterat med trevliga både mörka och röda toner som har inslag av torkad frukt, choklad och mogen sötma, men också kvicka instick av fräschare frukt. Den går lite i vågor och i vissa tungrullningar känns det riktigt bra, men ska jag vara ärlig, så tror jag inte denna årgång bemäktar så mycket mer och har sett sina bästa dar.

Ett år yngre Promis är mycket spänstigare, den är livligare, har tätare frukt, bra syra, mörka bär, stabilare och utan svaga partier i smaken. Tar ett fast tag, har bra balans, smakar gögött och hänger med hela vägen hem. Nu skiljer det ett år och åren kan ha haft helt olika förutsättningar, men av dessa intryck vill jag inte avvakta för länge med nästa årgång Magari, men känner mig lugnare gällande Promis. Dock ska tilläggas att en mogen kvinna i form av farmor A-M uppskattade Magarin mest. Sen kan man undra var Gaja har tagit vägen och jag får inga svar av Lively wines.

Buena Vista Chardonnay Carneros 2013, 179:-, sitter jättefint med sin smörkola och duktiga fatkrydda till "lysande gul fiskgryta". Trots sådana tyngre smakaktörer lämnas en sval fin chardonnayfrukt öppet spelrum i helheten i kombo med frisk ung syra vilket gör sipparna efter maten riktigt trevliga. Över förväntan.

Vi älskar Nässjö ! ! ! Vi älskar Nässjö ! ! ! trevligt att få se BOIS-mötet dyka upp i SVT:s sportkvart och serieledningen är stabil?.





Nu är jag kanske inte rätte person att uttala detta, men jag känner ändå att stämningen kräver, Marc Herbrart måste göra en av de bästa Rosé som finns, har tjatat om det för, men en sån detaljerad perfektion och balans mellan svala bär, söta bär, syra och mineral känns bara sjukt bättre och mer övertygande för varje butelj, imponerande!

Lyxigare Bourgogne

och då har jag inte firat loss med rött eller ofärgat, utan smakat på mousserande 2009 Crémant de Bourgogne Grand Lys, 229:-. Ett något högre prisläge än normalt i sortimentet, spännande och 100 Pinot Noir minsann.

Bouqueten är försiktigt sval, men bjuder rikligt innehåll av bröd och citrus, päron och gröna äpple med visst mustigt drag, blommor och en något örtigt/gräsig ton.
Fin livlig mouss och det finns påtaglig mineralitet, bra syra och det smakar grape, desertpäron och röda äpple.
Den som söker finner riklighet i såväl bouquet som smak, men vinet har en återhållsamt stram prägel och utmärker sig mest för sin finstämdhet och balans. Beskrivs utvecklad i SB, men är inte riktigt vad jag förknippar med en utvecklad Pinot Noir. Balansen ja, men fruktutveckling har säkert mer att erbjuda med några års flasklagring och för mig är upplevelsen ändå primärt ungdomlig. Nu vet inte jag i världens utbud om jag kommer lägga 229:- på en Bourgogne igen, men det är inget att ångra om en flaska hamnat hemma. Det här är gott och friskt.

The number of the Brax...

Viktlogen Braxen har återigen satt rekord. Den totala vikten av vinlogen är i år konstaterad att vara 757 kg. Som det heter i finansvärlden innehåller den siffran lite jämförelsestörande element. Välkomna men jämförelsestörande. Siffran 757 innehåller vikten av vår senast invalde Broder, Ganges. Utan Ganges väger Braxarna 666 kg. Kan det vara därför vår stormästare väläten utbrast att vågen är ond? Trots att vägningen skedde mitt i frikyrkobältet! Men granskning av datamaterialet visar små skillnader när samma onda våg användes 2007. 2015 gäller dock följande: MinsteBrax väger 77, StörsteBrax väger 104 och medelBrax väger 94,6 kg
Tur att Ganges är med så att the number of the Brax är 757 och inte 666...