Sicken fredakväll

Fin fläskaladåb å mycket annat gött hos M:s.

En riktig torris som skapar minnesvibbar från ett varmt och soligt Champagne. Jag tyckte om den då där på trottoarkanten och jag tycker om den nu med. Ändå polerat fruktigt och förstås friskt och funkar fint till slempropparna i skal som alltid ska fram hos M:s.

Stackars Las, hyllorna i kylen krångla och skapade distraktion, hade tänkt sig ta upp Sauzets instegare från 2010, men uppe i köket åkte korken ur den här från 2014 innan etiketten hade granskats. Gråt inte Las, men F å jag va lika glada för det. Och det funkade hur bra som helst att ta denna i ungdomlig skepnad. Inte knutet alls utan bjöd upp fint och brett. Ståtlig bouquet, fruktigt tätt och fett. Ljuvlig smak, persika och citrusfrisk, skön nötighet, fint kryddig bakom en generös fruktighet och visst fanns det en tufft ungdomlig skärpa. Möter fläskaladåb med friterade lökringar alldeles utmärkt.

Den här är för bra och ett gott sällskap till flamberad kycklinglever på gåsfettfrästa toast. Det här är en rik och elegant pinot noir och ligger nu i bra dryckesfönster. Heja Maggie, men de börjar bli för dyra :(. 2011 är året.

En oseedad mallorkin inköpt i Pollenza har ingen annan anvisning på etikett än hönor och sälar och 2011. Har för mig att det var en rekommendation från Mallorcaproducent som blivit lite hypad. Den växer till sig fint i glaset till anka å pära och landar med fin struktur och en ambitiös balans mellan frukt och syra. Rent och stiligt. Känner inga tydliga franska druvinslag och misstänker övervägande Mallorcalokal druva, som jag inte för stunden inte ens kommer ihåg vad de heter. Hursom var det riktigt trevligt och gott.

Finalen blev en i mitt tycke något trött Initial. Kanske ska som namnet anger denna inte bjudas som avslut till mätt gäst, men frukten är bred, stor och god med mjukt ekiga linjer. Det här sov man gott på.