KF

Hej! hur är det annars? Lasan och jag har haft KF å då blir det som det blir. Lasan å Sigge har varit här och jag är allt annat än nykter. En del av mig säger gå å lägg dig, men en annan säger, du kan väl blogga lite snabbt. Finns skäl för sistnämnda då vi tagit till oss 3 riktigt bra vin ikväll. Blev lite tyst när di drog, men altandörren är öppen å kattfan springer vårrusigt lyckligt ut å in, 3:e vinet finns rikligt kvar i dekantering, ligger en tung doft av Tomme i rummet, rockklassiker ljuder i bakgrunden och av den sammantagna känslan blir jag inte så där jävla trött.
Lasan hade med sig en riktig Bierzotuffing, Villa de Corullón 2006. Extremspänst i både doft och smak och oavsett glasval en härligt uppkäftig attityd och ren tung frukt. Inte det elegantaste valet till middan, men gu´ vilken sköndjup kryddbouquet.
Vi dubbelparerade till middan med min mogna Altanza Seleccion Especial Reserva 2001, som i direkt jämförelse blev lite dov och blek, men om man bröt med lite vatten och försökte glömma Bierzon visade Altanzan upp en mycket otypisk balanserad frukt, mogen med sherrytoner, elegantare struktur, men dock i slutfasen av pikfönstret.
Sori Paitin Barbaresco 2004 annonserades vid lansering som en riktig käftsmäll, men källaråren tycker jag gjort den behagligt balanserad och trivsamt områdestypisk. Den är inte tuff nu, utan moget upphängd i stabila avstämda toner av rosor, nypon, körsbär och fräscht stram mörk frukt.
Inte så trött tomte, förra helgen tog jag en av de lagrade Josetta Saffirio Langhe Nebbilo 2008 och det är också ett riktigt fräcsht vin och i optimum av pikfönster till skillnad från kvällens Altanza. Doftar mogna, men spänstiga körsbär. Skönt mogen smak, stillsam pepprighet och kryddighet, mjuka plommon och mogna mörka körsbär, välavstämd strävhet som är linjärt anpassad i en rund fatton. Fångar man Josettas Langhevin i detta läge, är det tveksamt om man får så mycket mer av hennes Barolo, åtminstone i förhållande till priset.
Inte så trött, i påskhelgen roade jag mig med att pröva lite påskbrygd och 2 favoriter föll fram ur det. Dugges påsklager var riktigt svart och överraskande smakrik. Under Mölndalsperioden var jag en flitig Duggesbrukare, men det flata resultatet av när Gustafs Finger kom på småflaska i massproduktion fick mig att avvakta. Det här var som en flashback till gamla hederliga unika generösa Dugges. En kraftfull bira med djup och fyllig smak.
Elektriska systern smakar fantastiskt bra, men det går inte bortse från att den låga alkoholhalten gör den något tam och den skulle tjäna på en högre alkoholmässig spänst.
Piggelin, nu kan jag lägga mig. Mindre onykter.

Det går peta loss snön från altan

Solens strålar kämpar på, trots de eländigt kyliga nätterna och våren försöker med en dåres envishet, göra sig gällande. Segt har det varit, men nu är det nära. Talgoxar och koltraster stämmer in i raggningssymfoni. Den har varit lång, vintern, men nu är den nästan knäckt.
Petalos från Bierzo är ett prisvärt Menciavin, som jag tycker är så jäkla häftigt. Brukar köpa på mig nåra flaskor för att följa utvecklingen och med påminnelse av att 11:an är på gång, såg jag nere i bunkern att jag hade 2 10:or. Helt klart läge att stämma av utvecklingen och det smakade utmärkt matchande till kvällens oxfilé, rösti, Borgens Karl-johan i gräddputter och råkostsallad. Doften är härligt rejäl med tunga rena distinkta körsbär, blåbär, mörka mjuka plommon och örtig mynta. Smaken är rent fruktig med tuff, kaxig attityd pga lågmäld fatton, mörk choklad och med stramt köttiga mörka bär. Schyssta grejer!
Har också druckit ett riktigt dåligt vin, som jag köpte för matlagning, men som inte behövdes just då. Leth Duett Riesling & Veltliner smuttade jag på nu i köksbestyren. Det var surt och efterföljande billigt druvsött sliskigt och helt osynkat.
Eftersom långfreddans middag blev tidig, funderade frun och jag på en eftersmuttare. Tog fram en Louis Jadot Beaune Premier Cru 2006, som jag inte har en aning om när jag köpte, men så här långt i sällskap i bloggandet, verkar den väldigt lovande. Är än så länge lite sval men har en härligt mogen bärig karaktär och med lite rumstemp finns det potential att bli riktigt bra.
Glad Påsk alla glada Braxenbröder och bortsett från den religiösa aspekten betraktar vi trots allt Påsken som en skön tidsrätt långhelg, där jag tycker ni ska unna er ett riktigt rackarbajsarvin som ni kan blogga om. Broder Vinkel har uppenbarligen fattat beslut om en vinhelg med närobs av det bästa och trots bistert väderläge skulle jag personligen njuta i fulla drag. Det där måste bli av.