Montepulciano d'abruzzo i höstrusket

Rubesto heter vinet som serverades till lammfärspajen idag, ett kraftfullt vitalt vin för 99Skr. Doftar frukt, lite choklad och ek. Fyllig trevlig smak, balanserat och just längd.

Detta är precis ett sånt vin som jag serverar när jag vill ha lite mer. Det faller inte frun i smaken. cantina Frentana heter producenten av buteljen. 13,5% alkohol har dom stoppat i. I det här fallet känns det precis lagom. Importören tycker att detta är ett perfekt grillvin, jag är nog beredd att hålla med, men det funkade förträffligt till en mustig paj också, men slarva inte med kryddningen. Hade vinet funnits på bolagshyllan hade det antagligen köpts igen. Jag har nu fyllt upp källaren med fredagsviner för ett par månader framåt, så repris finns inte utrymme för. Eventuellt skulle det passa till första entrecôten i vår, får se om jag kör en repris då. Jag har ingen uppgift om druvblandning, så vi kör på ren Montepulciano.

Det var så det började...

Om jag inte minns fel så startade i alla fall mitt vinintresse med Rioja. När upptäckten kom att om man lade till ett par tior på en Lantvinare så kunde man köpa en Rioja Riserva. Ytterligare någon tia så kunde man landa en sen 70-talare Rioja Gran Riserva. Och som efterrätt kunde man "dunka" en Moulin Touchais. Och inte bli allt för seg dagen efter. Det var tider det!

En vildsvinsstek i grillen, svampsås på spisen och rioja i glaset. 2003 Roda Riserva. Inköpt 2007 för 199 SEK på rekommendation av Röttorp som slog till med 17,5p och en 4:a i prisvärdhet. Drickfönster 08-12. Mr Bill dunkade på med 91p i Dina Viner. Upp till bevis!

För att var en Rioja med 85% tempranillo har det en relativ kraftig färg. Doften innehåller givetvis en massa vanilj och lite rökiga fat. Tanninerna är fortfarande ganska uppkäftiga och frukten finns där. Bra häng där frukten tar över efter ett tag. Det är betydligt kraftigare än en gammal CVNE eller Viña Imperial. Mer mat än snackevin. Bra nu men hade jag haft fler i kylen så hade jag nog väntat ett par år. Men det är ju jag det. Men onekligen är detta ett ett vin som väcker minnen till liv. Björnholmen, Folkabussen, Zebran, Pets disco i Gränna vad det nu hette. Och en rostbrun Granada med en korg till baksäte. Så det kan bli!

Dr Pauly-Bergweiler Brauneberger Juffer Riesling Feinherb 2009

Tydligen tyckte våra Tyska vänner att deras vinklassificeringssystem var för okomplicerat för tio år sedan. Så nu räcker det inte med Spätleese, Eiswein QbA, AP-nummer eller Ausleese längre, utan nu gäller det att sortera in Feinherb, Grosse Gewächs och Lieblich i hjärnans tyska vinbibliotek.

Och för att göra läget ännu klarare så kan man läsa sig till att Feinherb är " off dry, unregulated designation but slightly sweeter than halb-trocken". Frågor på det? Kanske inte helt solklart.

Men Dr Pauly-Bergweilers 2009 Branueberger Juffer Riesling Feinherb är riktigt bra grejor. En trevlig restsötma lyfter Rieslingen till en ljuvlig nektar! Detta exemplar innehåller dessutom en hel del syra och mineraltoner förutom allt annat en välgjord molselriesling bjuder. Bra grejor och passade faktiskt bra till en mustig kycklingfilé med currysås så här på fredagskvällen.

Inspirerad av Knalleburgarens bilder där man ska bädda ner flarran i en kruka mullade jag ner den enligt principen man tager vad man haver. Fem liter rensade kantareller blir dyga två liter efter förvällning. Den Blekingska skogen är för tillfället mycket givmild på Kantarell & Karl-Johan. Så det är andra fulla kantarellgytan denna veckan. Tur att vi bunkrat lite Nebbiolo till höstens grytor!

löss på terassen

Den här bilden visar att jag inte får någon klar bild av vinet, det var väl så sådär. Det hette iallafall Lössterrassen, festligt namn eller hur? Det här vinet finns från fler odlare, inte i fosterlandet just nu, men kanske sen. Scloss Gobelsburg är kanske det man ska sikta in sig på. Det gjorde inte jag. Min pava är från weingut Stadt Krems, och druvorna skördade 2009. Det är ett friskt fruktigt vin men ananas och grapetoner schysst syra och efterhängsen smak.
I dag serverades skaldjurs paj som inte gick av för hackor, vinet stod bra upp maten och middagen blev angenäm. Vinet är gjort på Grüner Veltliner, en druva jag brukar uppskatta, men inte till fullo idag. Det är nog inget fel på vinet, kanske på mina smaklökar. Jag känner lite besvikelse över vinet jag hade väntat mig ett ännu friskare och godare vin. Nu ska jag snart lägga mig och sova min skönhetssömn så kräftorna bli bra i morgon. Alkoholhalten var förresten 11,5%.

Château de Campuget Cuvée Prestige Rouge

Första veckan på jobbet efter semestern har varit tung. Jag har drabbats av nån skit som gjort mig extremt trött och orkeslös. Dagens vin var nog den balsam för själen som jag suktat efter. Vinet som är djupt rött och gav läckra reflexer i ljusskenet, serverades till skinkstek som ugnskokats i en blandning av grädde, creme fraiche, soya och sambal

och serverades med nypotatis och groddade solrosfrön. Vinet som var en 2005 är från Costières de Nimes, vid Rhone deltat. Vinet ger mig en tilltalande intensiv doft av bär och frukt, läder känns tydligt, dessutom hittar jag kanel och ett uns vanilj. Smaken är fyllig och kraftfull, bra balans med fattonerna, bra syra och mjuka tanniner. För de 109:- jag pungat upp med tycker jag att jag fått ett prisvärt vin. Det som inte ger det högre betyg är nog att jag tycker att smaken bleknar lite för fort. Vinet är gjort på 50% Grenache och 50% Syrah. Tror att alla braxar skulle uppfatta det som det sydfranska vin det är. Själv uppfattar jag det som ett skolexemplar av ett ursprungstypiskt vin. Vinet är bra att dricka nu men klarar nog ett par år i källaren

You shook me all night long

Hej alla bröder braxar!

Ikväll är familjen på träningsläger inför storkåsans kräftfäst nästa helg. Vi har köpt och ätit ICA:s .jumbo och till dessa tryckt ner baggetter och ost. Efter detta blev det citygross clubstekar med lantgårdens klyftpotatis. Vi är inte helt torra familjen Ganges har ju så fryntligt proppagerat för albet i noya s brut och jag kan instämma att den var formidabel för 79 riksdaler. Till huvurätten öppnades en merlot från Zenato ett vin för 129 spännn som alltid fått bra recensioner. I början fann jag nog den rätt blek men den växte och jag undrar hur ett vin som Redigaffi skulle vara i Braxens glas?? EFTER EN VECKAS JOBB ÄR MAN RÄTT SÅ matt. Jag har privat importerat les amouresses från Groffieres. Kan detta vara något för Braxen ?? Annars super jag upp dom själv någon gång!! Som en liten törstsläckare vid spisen rekommenderas Nils Oscars Harvest Ale. Den glider ner utan problem om man vill vara lite diskrert. Hoppas att alla braxar sluter upp hos storkåsan så vi kan vara naturliga. Ikväll har jag lyssnat på AC/DC och finns det något bättre ?? Ride on broder Lars

Så illa och så bra

Sista semesterlördagen är till ända. Vid Borenstranden firade vi fruns födelsedag med blinier och löjrom. Vi skålade med Moselvin från Grans-Fassian i Leiwen. Cuvée 9 Riesling 2007. Vinet är fruktigt och gott, en liten härlig mineralton gömmer sig och blommar sen ut. En liten sötman finns.

Fortfarande med vinet i glaset högg vi in på boveteplättorna. Till löjrommet var vinet en katastrof. Jag hade ju velat ha champis, men frun tyckte att vi inte skulle kosta på henne det, men nu höll hon med om att denna kombinationen inte alls var vad hon tänkt sig. Vi höll ändå god min och svalde maten med så lite vin som möjligt. När vi sen plockade fram grebbestads tångknäcke med sesam och linfrö och Gres des Vosges, en läcker kittost, så visade vinet sin rätta sida igen. Osten, knäckebröden och några digestive försvann ner i magsäckarna och blandades med vår riesling under stor njutning. Flaskorna från Leiwen kostar 119:- kr styck och är ett bra köp till rätt mat eller utan. De 9,5% alkohol rusar inte så kvällen avslutades med fulöl. Grebbestads tångknäcke var en kul och bra. Kittosten var superb.

Vindrickning syd-sydväst

Jaha, då var det dags igen för ett litet inlägg från Åkeholm. Åkeholmsbrax och Arne har haft ett lite samkväm för att mildra det faktum att semestern nu lider mot sitt slut.

Eftermiddagen inleddes med lite Champagne med tilltugg: NV Marc Hebrart Selection 1er Cru, en cuvé bestående av 65% Pinot Noir och 35% Chardonnay från 2004,2005 och 2006. En elegant och slank champagne som snabbt tog slut i glasen. Till detta åts färskplockad svampstuvning, rosepepparkryddad färskrökt makrill och lite currymajonäskryddat rökt kött.

Medan grillen blev varm gjordes en kort av smakning av kvällen såsvin, Côtes du Rhône Grande Réserve, vieilli en foudres de chêne. Tja för 2,70€ får man detta om man har tur. Å andra sidan får man vad man betalar för. Men på bolaget skulle detta nog kosta en 60-70 SEK.

In med lammet i grillen och då kom det fram ett litet mellanspel i form av Écusson Grand Cidre Bio Brut. För en som druckit lokalmöglad cider i Normandie var detta ett exempel på att det trots allt finns riktiga grejor. Gott och läskande!

I Herr Weber puttrade ett lokalodlat lamm kryddat med vitlök, timjan och rosmarin, i karaffen hittade vi en 2000 Monier De La Sizeranne från Chapoutier. Ett lysande vin från Hermitage på 100% Syrah. Laddad med björnbär och lite Michelindäck. Ett vin man aldrig blir besviken på, fylligt utan att det bränner bort alla lökar på tungan. Går säkert att spara ytterligare ett par år men som sagt gott nu! Till lammet serverades en Cous-Cous, rödvinssås och sallader. Gott!

Som en liten mellanrätt plockade vi fram lite franska ostar. Till detta en gammal bekanting: 2001 I Capitelli från Anselmi. Numera ett bärnstensfärgat orangerött vin med lätt oxiderade toner. Fortfarande mycket gott men klart annorlunda än vad vi mindes den från Motala för en herrans massa år sedan. Har Ni sådana på hyllan så drick nu! En parantes är att färgförändringen har kommit det sista året, det kan kanske ha att göra med att korken var lite mjuk?

Till efterrätten som var en vaniljpaj med hallon och blåbär slank det ner en 2009 Bricco Quaglia Moscato d'Asti från La Spinetta. En fantastisk avslutning med bra balans mellan syra och sötma. Jämfört med andra Moscato (t.ex Prunotto) är detta ett mer balanserat dessertvin med mer syra till sötman, och med vad som Hugh säger en lämpligt alkoholhalt efter en kraftig middag! Vi håller med.

Mest bira

men för att säga nåt om vin vill jag återigen slå ett slag för Albet i Noyas härliga Cava. Så, ni Braxar ( å alla andra läsare), har ni inte prövat den är det hög tid att spendera 79 spänn för denna sommarfräscha mouss. Börjar sina i sommarhyllorna och på BrommaCoopen var tom sommarn bortplockad. Vi går mot hösten, oktoberÖland och underbara rödvinskvällar i sitt rätta element.
Ytterligare en vecka med vistelse i Götet har förlöpt, men vad som sätter lite krydda på tillvaron är att Mölndals systembolag förmodligen är Sveriges mest välsorterade på Drugges Öl av förklarliga skäl. Efter en planlös löparrunda i Mölndals omgivningar (inte fan vet jag var jag är, men utanför Åby lukta det hästasket)sitter det fint att läska törsten med Dugges Bollox IPA och Gustafs Finger Strong Bitter. Bollox är en bitsk historia, men under den mäktiga alkoholmattan döljer sig ändå en finess och harmoni av sötma, fruktighet och torrhumlad Centennial. Den här IPA:n dricker man inte många av, får passa på att njuta av 1:a glaset, för sen blir man stinn i buken å för go i själen.
Gustafs Finger: Ärligt talat, en av dom bästa öl jag druckit. Bitter jo, men en mörk jäkel. Fyllig, uppfriskande å så härligt perfekt i både smak och arom.
Veckan har också bjudit på en ny bekantskap för mig från Nils Oscar, Harvest Ale. Tyckte mycket om denna öl. Snyggt välbalanserad, utomordentlig matöl, inte samma totalupplevelse som med Dugges guldklimpar, men väl prisvärd.
I Augustisläppet kom en Brewer Clifton Santa Rita PN-variant 2008 till Regeringsgatan som jag inhandlade. Lite måttligare i pris, "bara" 329:-.

Syltade kantareller!

Idag åt vi en specialkompenerad panna bestående av gös, pilgrimsmusslor och bläckfisk tuber. Till detta blev det potatis,spenat och tomater. Inspirerad av Ganges från gräsfälten öppnades en DR. Crusius 2007 Traiser riesling Trocken och en Gudarra 2005 från kampanien. Rieslingen har jag alltid blivit imponerad av och pavan ikväll blev inget undantag. Läcker syra och en friskhet som heter duga, mineraler och en och annan gammal snäcka förnimmer man med. Detta vin är bara så bra. Gudarran har jag liksom Ganges haft en liten invänjningsperiod till. Vinet i fråga har växt och aglianico druvorna har förvandlats till små smaksensationer som jag inte trodde var möjligt för ett år sedan. Björnklister och varm höststig fyller luktorganen. När man surplar på vinet finner man en liten tungretande strävhet innan en mångfasseterande smakpalett sprider sig i gommen. Snart är semestern slut och jag syltar den första batchen av kantareller kan vara bra att ha till höstens grytor.

Nu går semestern mot sitt slut

Tyskarna kan göra vin. Men inte jämnt... Eller för att var lite schystare. Ett vin på Calles för 48 DKK är sämre än en Dr Pauly-Bergweiler för 6,50€. Trots att det blir samma kostnad. Vinet i fråga kommer från den tyskspråkiga delen av det berömda området Contenti Sulfitti och vilket således heter Enthält Sulfiten von dem Rheingau.
2008 Kloster Eberbach Riesling Classic är inte Tyskarnas bästa vin. Men inte sämsta heller. Det finns ju katter & snögubbar & tetrapack & blandningar med Annanasjuice och så
Mineral och lite syra men inga feta petroleumdofter här inte. Ett typexempel på uppsockrad surmust tror jag. Slinker ner trots allt till kvällen pastasallad. Kanske ska man lida lite för att vänja sig vid vardagen? Men i morgon ska det bli bättre tänkte vi oss, med sektionsmöte i sektion syd-sydost i Braxen.
Kan även meddela att jag för första gången i mitt liv igår lämnade Fladenbåten med tom korg! Men namnet blev jag som tur var av med. Fjärsing, Knot en microtorsk och dvärgvitlingar. Tur att Ellen & Jens var med. Annars hade det inte blivit någon makrill i röken i dag.

Nu tittar de fram...

Efter sol kommer regn. Efter regn kommer svamp. Det är nästan så att jag blir religiös. Idag har de första egenplockade kantarellerna och lite soppar landat i korgen. Visst var det kul att klättra i Eiffeltornet men det är inget mot en tidig kväll i svampskogen. Och sedan hamnar de små gula på en hembakad brödskiva på en bädd av Chevre och får ett lätt täcke av riven Parmaggio Regiano. Skjuts in i ugnen. Till detta den sista skvätten av helgens Juravin från Kulla. Det verkar bli en ljuvlig sista vecka på semestern pöjkar!

Rojalistisk korvfrossa

Idag har det varit korvgrillning med kungligt sällskap. Grillen har laddats med bratwurstar, kabanosser och andra kryddkorvar som ingelstads brännare. Vid grillen hade jag sällskap av princess Ingeborg, en Cotes-du -Rhone village från 2007. Vinet fanns med som sällskap vid grillen och efter maten. Som måltidsdryck serverades fulöl. Vinet är vid första doften och smutten ett knutet oharmoniskt vin som får käften att dra ihop sig. Efter en stund i glaset öpnnar sig vinet och tydliga bär och örtdofter dyker upp bland peppar och lakrits. Vinet är ganska smakrikt och kryddigt och duger väl som ett fredagsvin efter en veckas slit. Priset för en pava är 89:- kr, jag lägger väl hellre till det som behövs för att få en parallelle föttifemma, men ändå, skapligt vin. Druvblandningen är Grenache, syrah och mourvedre, inbördes förhållande är obekant.

Positiv och negativ utveckling

Vi börjar med det positiva: För ett år sedan ungefär inhandlade jag några Gudarra Aglianico del Vulture Bisceglia 2005. Jag tyckte då den gjorde ett rätt blekt intryck, tråkigt stram och blommade liksom aldrig ut varken i gom eller näsa. Så här ett år senare fick jag en annan uppfattning. Känner nu en tung kryddig doft, påtagligt inslag av plommon, russin kommer lite senare, en del svart vinbär och en anings björnklister. Smakmässigt är tanninerna mjukare, klart örtig och kryddig och man nås av en härligt tilltalande djup mörk frukt.
Så till det negativa: Gudrun Schyman och bratsvaskning. Jag vill inte vara en tjurig gammal stofil som föraktar nya trender, men vissa saker måste vi behålla heligt. Grundpelare utpå vårt samhälle står stadigt. Vi måsta lära våra barn att:
Pengar eldar man inte upp, det köper man vin för,
Champagne häller man inte ut, det dricker man upp till sista droppen

Abborrar med tillbehör i Kulla

Tjoho, abborrfiske i Vixen gav elva borrar i röklådan! Till detta behövdes vin av någon konstig anledning... Med på detta denna happening var KullaBrax och Åkeholmsbrax

Arbois selection 2005 med 70% Chadonnay och 30% Savagnin: Ett vin som släpptes i maj. Tja helt OK eller rent utav gott till de rökta borrarna men det inte direkt mersmak i sällskapet. Lite sherrystuk men blev trots allt bättre med tiden. Passar nog bäst till en höstsoppa på trattkantareller & rökat fläsk.

2005 Marsanny Le Clos från René Bouvier var ett fruktigt bra Chardonnay vin från Bourgogne. Lagom ekat med tropisk frukt ( Grape, passion, aprikos och päron. Kanske även lite mogna gravensteiner) Mycket bra!

Helt plötsligt blev spetten på grillen färdigt! Till detta rött:

2001 Brunello Di Montalcino fattoria la Lecceiaia var ett perfekt moget Brunellovin. Ett harmoniskt fruktigt vin med inslag av tjärat rep, tobak och röda bär. Bra grejor!

Sen var det dags för det tunga artilleriet: Butelj nr 10968 av 1999 Penfolds Yattarna. Här visa Aussie-grabbarna att man kan göra finstämda viner!!! En elegant subtil finstämd bouqet. Smaken var mångfacetterad med tropiska frukter, välbalanserad ekbehandling, och en fantastisk djup och längd som satt i länge. Ett av de absolut bästa vitviner som avnjutits utan tvekan!!!

Som lite eftersläckning kom det fram en Côte-Rôtie av modell Cuvêe Du Plessy 1999. Efter en mycket tveksam öppning växte detta vin rejält i glasen. Charkuterier och rök i bouqeten Och en mycket angenäm fortsättning trots den sena timman. Svarta vinbär, syrah och ett gott häng! Men den skall nog åka ett par var i den berömda Ekerökaraffen! Helt klart.

Och under tiden vi njutit druvornas godhet har Hg-lampan lyst över Kulla. På reflexskärmen har vi kunnat studera gulbandat fly, bladmätare och björnspinnare . Samt en himla massa flygande småkryp som vi inte ägnat en tanke!