Bättre sent än aldrig, det bloggas för sällan

Oj oj oj, nu har det varit svagt med bloggandet från min sida, men några gamla sparade flaskor i förrådet börjar väl snart lukta skunk om jag inte kör dom till glasinsamlingen. De har blivit sparade för jag vid dryckestillfället i somras ansåg dom bloggningsvärda. Efter återhämtningen från little blue eyed boy var det några vinare (och en öl) som jag tyckte om och till dessa fann jag vid nattduksbordet gamla noteringar. Tveksamt hur intressant det är nu, men några finns säkert fortfarande anskaffningsbara.

Direkt ur ett blad vid nattlampan i sköna semestertid såg min sammanfattning ut så här innan lampan släcktes:
Sassiolo:
"Ett gratisvin från mässan i våras, Sassiolo 2009. Vid den provbänken var det detta vin jag uppskatta mest. Det hade en mycket mer djupblå mörk färgton än vad jag kan minnas från det tillfället. Påtagliga dofter av multna löv, höstdagg, björnbär och gråpäron. Lätt syrligt med smak av mörka körsbär, svarta vinbär och överlag en rätt djup frukt. Känns schysst generöst välkomponerat och hade jag varit importör, skulle jag kunnat försöka prångla ut några stycken på svenska marknaden."
Som kompletterande info är vinet gjort på Sangiovese och Montepulciano. Jag var tydligen rätt impad av detta vin, men jag har ingen aning om vilken prissättning som skulle vara befogad. Förmodligen inte allt för mycket eftersom jag fick det gratis, ett fynd?
Paolo Scavino Barolo 2004:
"Har några stycken Paolo Scavino i källaren, men då Barolo 2004 släpptes 06-01 i lillflaska kunde det vara lite spännande med en provsmakning. Vinet har nått mognadstoner med tydligt kryddiga inslag. Områdestypiska komponenter finns prydligt närvarande i rik och fin struktur, men jag saknar ett tyngre djup och botten som jag nog föväntat mig." Jaha
Josetta Saffirio Barolo 2005:
"Hade förmånen att avnjuta Persiera 2005 tidigare i våras. Det vinet hade en väldigt utvecklad och färdig och kanske något trött karaktär, så jag blev lite överraskad när motsvarande årgång av Barolo "standard" uppvisade en spänstig vital fruktighet. Stram och komplex med galanta smaker av mörka körsbär och rosor i vacker harmoni med mognadsglada örtiga toner. Generöst och elegant och jag fick mer ut av detta än av Scavinon."  Jodå
Nicolas Feuillatte Brut Chardonnay 2005:
"Detta är nog annars det vin i veckan (typ 28) som imponerat mest på mig. En anspråkslös skumpa under 300:- doftar rätt stort i härligt brödig, mustig och kolaaktig ton. Härligt frisk, syrlig smak med gott om fruktiga, mustiga kvaliteer som växer och blommar ut mot brödig bakgrund." Aha
Öl: Brewdog Hardcore IPA:
" En sån här härlig citrus-, knäck- och örtbärsabomb med ljuvlig fräsch beska i form av Brewdogs Hardcore IPA kan också vara värd att nämna. Mycket god och fyllig, men kanske onödigt hög alkoholhalt och därmed pris." Jaså, och efter detta tillfälle får jag nog inflika att ständigt tillgängliga RipTide har ytterligare kvaliteer och är nära besläktad med finölen i 4-pack, Alice Porter, och det är inget dåligt betyg.
Vidare efter dessa hemmaupplevelser styrdes kosan mot Ög och där dracks det både den ena och andra godsaken, men i brist på noteringar, i härlig sommarbersusning och ljudet av vaktlars byttbyllijutt är nu återgivningskapaciteten av upplevelserna klart begränsad så här långt i efterhand. En sak står däremot solklar och det är att sommarens i särklass bästa vinupplevelse small av vid ankomst till Bondorlunda. En oerhört tacksamt utvecklad och ljuvlig champagne i form av JOSE MICHEL et FILS Special CLUB 2000. Djävlar va läcker den va!!! En äggul kulört och medelstora bubblor. En stor välkomnande blommig, lätt ekig doft med ackompanjerande röda vinteräpplen. Stor livlig komplex smak  med bred repertoar. Floral, smörig, ekig, mustig, mörkfruktig, brödig och lite tjex. En riktig bomb! En kul galant utveckling.
Efter äventyr i vaktelnatten fann jag några öl som föll till min belåtenhet. Några norska komplexöl i form av La Rye IPA och Konrad´s stout var ju ena riktiga sommaröverraskningar som väl kan konkurrera i bärsans finrum. Inkvalad från beställningssortimentet fann jag på A6 Oppigård´s Indian Tribute. Till skillnad från Oppigård´s sedvanliga standard med citrusfräscha sommartacksamma läskbira, erbjuder Indian en större tyngd och kraft och smakar riktigt bra och med ett oväntat djup. T.o.m. Slottskällan har lyckats prångla ut en riktigt schysst drickbar bira som omväxling i form av Zeven under sommarmånaderna. Har inte samma pondus som i övrigt ovan nämnda, men för första gången i historien vill jag ge Slottskällan godkänt och kanske rent av med beröm. Om Jose Michel var sommarens bästa och mest kompletta vin, så var Grilli del Testamatta det i särklass mest prisvärda. För blotta 159:- får man ett riktigt smakrikt och balanserat fruktigt vin. Friskt och kryddigt, fräscht och örtigt, men med bottentyngd. En frisk Toscanafläkt, med djupare karaktär. Till min förtjusning visade det sig att en ny Testamatta nått oss när Las och jag var på septembersläppet på Regeringsgatan. Soffocone, det s.k. knullvinet. Om prispåslaget på 30:- i förhållande till Grilli berättigar, lär det väl jökas en hel del i stugorna så länge vinet finns att tillgå.
Kanske bäst att gå å lägga sig för imorgon kommer pöjkarna. Då ska vi ha kul, har tjackat nåra vinare, det var inte så dyrt.
Sist men inte minst vill jag slå ett slag för en ny bira som kom i septembersläppet. En ljuvlig, bred, smakrik och i det närmaste skolboksexempel på hur en riktigt maffig PA ska vara. Fantastiska LaGunitas, missa inte den! Några bilder tar visst inte servern emot ikväll, så jag får skita i det.