Cavatips

MIM 2011, en riktigt bra Cava för 99:- och jag skämtar inte. En glädjande positiv överraskning med ett fint grapeigt bite. Fin understödjande frisk fruktighet med citrus och gröna äpplen och honungsstram touch. En riktigt uppfriskande sak och t.o.m bubblorna hänger med, stark rekommendation som bruksbubbel.
Å så lite passerade påskvin:

Beaumont des Crayeres 2003, 289:- väckte nyfikenhet pga av sin ålder, direktkonsumera en mogen champagne var mitt mål och den smakade mogen vinteräppelmustig champagne med päronsplittinslag, men med förekommande mineralisk skärpa, helt ok tyckte jag,
en Andreas LarssonMedocblend fick göra sällskap till lammsteken, Chateau Tour Seran, 2009, 245:-, bjöd på mjukare fatiga linjer och stalligt mörkmogen karaktär. Fin frukt, men möjligtvis var den lite väl snäll och jag saknade lite matanpassad styrsel.

Un Jour, Cahors, 2008 från källaren. Ja, den är för jäkla bra. Pampigt mörkfruktig, tät och lagom stram. Bra välsmakande skjut i den Malbec:en.
La Riva Barbera d´Asti, Alfiero Boffa, 2011, 159:-, upplevdes som ett mångsidigt mycket trevligt barberavin. Mycket nyanser i frukten från än det mörka och än det rödlätta hållet. Men det passerar lite snabbt och jag saknar en lite lugnare stabilitet. Det händer mycket i början, men mynnar något entonigt. Finns ändå en tendens och potential i detta vin som jag uppskattar och möjligtvis ska det hyllvila nåt år till.

En Dag värd att fira

Sovrummet blev klart och inrett i lördags efter många utspridda timmars jobb. Lätt inspirerad av Åkes-H:s skumpafrossa tyckte jag tillfället kunde vara värt en välkyld BP BdB. På plats i kammaren gick korken ur och Yes, den är grym och skoningslöst flirtande med sin salig mottagare. First impression last och tack för det. En sån här bör alltid finnas hemma.
Fler inspirationskällor färgade lördagskvällen. Lätt inspirerad av Allt om Vin:s gulash med surkålsrösti fick tjänstgöra som måltid. Man är ju inte direkt surkålserfaren, så det var med stor respekt eller snarare fruktan jag gick till bords. Men det gick bra. I det brynta tillståndet fick röstin en fräsch syrlighet utan att kålen tog kommando och med gulashen blev det ett matchande möte.
Inspiration nr. 3: Malbec var rekommenderat och Malbec fick det bli. I mitt fall i form av Cahors Un Jour 2004. Det var bra schwung i 04:an nu. Mer som 02:an Las bjöd hasse och mig på för några år sen. Har druckit 04:an tidigare, men då har den varit diskretare och mer återhållsam. Tät och kompakt, men stramt upphängd och inte så frikostig. Nu tycker jag den blommat ut. Är kraftfull och distinkt levererande. Mjukare och omfamnande i rik frukt och mörka bär och koncentrationen består i eftersmak en bra stund. Blåröd i färgen. Doften ger mörka körsbär och är mullig, kryddig och generös. Finstämda tanniner och snyggt integrerade kryddinslag gör detta till en välsmakande totalupplevelse och jag är övertygad om att detta vin kan fortsätta agera sprattspelare vid vinprovningar i exklusivare sällskap. Men, man får vänta in den några år. Vinet är bra nu, men kan utan tvekan hänga med några år till under bra lagringsförhållande. Ingen dålig krutladdning för ynka 179:-.
Inspiration nr. 4: Las nyinköpta låda Azelia Langhe Nebbiolo 2008 som jag köpte in mig på. Frun tyckte Un Jour:en var väl mäktig och uppskatta denna mycket mer, italiafreak som hon är. Las har ju redan beskrivit denna själv i sitt inlägg, men när lördag gled mot söndag, behagligt tillbakalutad i soffan, i en nöjsamhet som bara ett glas vin eller en gammal svensk långfilm kan frambringa tog jag en sipp på detta nytillskott. Klockren skulle jag vilja säga, en riktig Langhe classiqar. Väldigt lättdrucket, väldigt god, väldigt typisk och väldigt tydlig. Då klämde jag in ett intryck till innan sovrummet fick tjäna sitt huvudsyfte. Korken åkte tillbaks och resten i flaskan får säkert tillfälle att luftas fram mot nästa helg.