Le Cigare Volant

Vad kan passa bättre i dessa tider när foliehattar, strålkärringar och knäppgökar  får fritt spelrum på nätet.  Corona sprids ju med 5G-master, låt oss injicera lite desinfektionmedel i lungorna, eller varför inte plocka en siffra ur sitt sammanhang och förklara världens undergång. Speciellt i Sverige.

Till vinet: 2011 Le Cigar Volant, legat i kylen sedan 2016 och blivit riktigt bra grejor. Det här är ett vin som funnits i min kyl i ett par olika årgångar, och även i andra Braxars.

Döpt efter en av de mest efterlydda franska lagarna: Det är sedan 1954 förbjudet för UFOn att landa i vingårdarna i Châteauneuf du Pape. Har aldrig hänt sedan dess. Great law!
Som sagt riktigt gott och välgjort med 37% Mourvèrdre, 34% Grenache, 20% Syrah och 9% Cinsault.
Ska man säga två mindre positiva saker om vinet är det dels att prisnivån blivit lite väl bisarr, 389 för denna, 459 för den slutsålda årgången 2012. Det andra är att vinet nu gått ur produktion enligt nedanstående länk. Det var tider när man kunde köpa detta på hörnet i Nyhavn tillsammans med Bonny Doons övriga viner. Under 200 SEK enligt den gamle listan.

Requiem over the flying cigar

Osso Buco Säsongen är här

Knalleburg Las var igång redan i början av December med Osso B, nu hade tiden kommit till Borenstranden. När jag vandrade in till min köttleverantör i onsdags skakade dom bara på huvudet. Dom hade aldrig upplevt en liknande rusning efter kalvlägg som just denna dag. Nu är ju dom mycket service minded så helgens osso var aldrig i farozonen. Under fredagskvällen kokades kalv med selleri, lök, tomater och vitt vin. När vi så idag inledde vår middag, var första vinet ut Valtea Albariño 2009, detta serverades till hummerpaté med romsås. Färgen är härligt mogen gul som tillsammans med patén får gommen att vattnas. Doften av vinet är en härlig aromatisk fruktig doft där ananastonerna ger mig drömmar om den kommande sommaren. Efter en stund blir äpplena allt mer framträdande och ett stänk lime skänker doftintrycket ytterligare en dimension. Smaken är torr, fortfarande fruktig men med ett trevligt inslag av örter och lime. Syrorna i vinet har nog mattats en del, det här vinet är riktigt bra, men det sjunger på sista versen. Kära vänner håll utkik efter 2010:an när den landar på hyllan. priset jag fick betala för detta vin var mycket måttliga 95:-, har tidigare kostat 119:- jag lovar , det var mycket prisvärt vid den högre summan. Till Osson serverades en Côte du-Rhône, 2005 Domaine de la Renjarde 2005. Vinet väckte mitt intresse då jag fann att familjen Dugas (Chateux la Nerthe) låg bakom, Vinet doftar plommon och körsbär, på nytt vattnas det i gommarna runt Boren, men efter nästa djupa sniff hittar jag en dunst av menthol och lakrits. lakrits är helt rätt, men jag blir tveksam om mentholen verkligen ska höra hemma här. Helt klart är att vinet klaffar till maten, men eftersmaken är väl kort. För priset 96 riksdaler känner jag som så många gånger förr, gott och prisvärt men varför blev det inte parallelle 45 igen. Svaret är enkelt, bloggen. Som den Côtes du Rhône fan jag är kan jag inte med att hålla mig till samma vin, jag vill skriva om nya viner för att inte verka tjatig. Nu är ändå mitt beslut taget, när det vankas CdR för ca hundralappen kommer det att bli Parallellen i fortsättningen. Druvblandningen i Renjareden var Grenache, Syrah, Cinsault, Mourvèdre och Carignan.

några småostar och rosé

Vi köpte några småostar från nederländerna igår. Från vänster en hård getost från Stolwijk, lagrad i 12 månader, I mitten en halvkilos Westzaner gerochte gesmolten geitenkaas från Zaandam och till sist en liten bit rökt ost gjord på kossamjölk från friesland nånstans. Eftersom jag alltid står för vinvalet på fredagarna fick fru borenbraxen bestämma vad som skulle drickas till dessa ostar. Hennes val blev en lite orangeröd historia med en örtig behaglig doft från Côtes de Provence. Rosévinet heter Domaine de la sauveuse kostar 95 SKr. smaken är som sig bör för ett rosé, tunn. dock finns där friska syror som är tilltalande, speciellt efter den andra dagen med 30 plus på termometern. Rosévin till rökta ostarna var inte pjåkigt alls, kanske rent av gör om det någon gång. Vinet är gjort på 42% Syrah, 30% Grenache och 28% Cinsault.