Man kan ju inte dricka champagne jämt (eller det kan man kanske?). Hur som helst har jag botaniserat bland äckelhyllan på Bolaget, bland rekorderliga "cider" av konstiga bär, den ena sockersötare än den andra. Men man kan skåda ljuset, åtminstone ibland, när Systemet på traktorvägen tagit in några äkta cidrar från Normandie. Då är det bara att shoppa loss.
Senaste bekantskapen, Cidre de Normandie av storfirman Boulard, som för mig mest är känd för Calvados. Och visst kan man känna ett visst släktskap, smaken är ganska kraftig, med toner av väl mogna äpplen och med en touch av bitterhet som ökar på tyngden ytterligare. Gottis till några pannkakor, eller som det är framför TV:n.
Visar inlägg med etikett cider. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett cider. Visa alla inlägg
måndag 28 november 2016
söndag 10 maj 2015
Tre Amigos
En lördagskväll i Grassacker har gått mot sennatten i sällskap av Hans å Greta å ännu tillgängliga Nils Oscar Kalaspåsköl, brrr. Kvällens gäster bjöds på Tapas, lammsnäckor med klyftpotatis och punschparfait. Till Tapas fanns en Sigtuna Collection för siggen, Cavan La Vida al Camp för damerna (efter morgonrekommendation av Bengan) och baskiska Axpe Sagardoa Sidra Natural 6%vol nr 062388 för de riktiga karlakarlarna. Å nog va den natural alltid, inget sötsmicker här inte, mäktig syra mot blygsam äppelblom. Skönt bett i kinderna å jag tror jag såg någorlunda oberörd ut utan grimas. Slinker fint och uppiggande med tilltugg, men ALDRIG utan, så här ska en cider smaka, oh yeah.
Trevliga Marche-Velenosi har via tryfflarna försett Svedala med en Gold-upplaga av härliga Brecciarolo. 155:- mot silvers 119:-, vad kan det betyda i smakacceleration? Allokeringen är från 2012 och det är ungt, vilket visar sig vid upphällning av glaset med en djup och lilatonad färg. Smaken är rent och friskt mörkfruktig. Tung och oförlöst. Pampig och tät. Något av Roggio di Filare-ambitioner, men med grötigare textur. Just nu behövs inte vinet, eftersom silver finns som 2010 och är klunkvänlig och för de krävande kombinerar Roggion tyngd med elegans, men vem vet vad som döljer sig bakom något års flasklagring i denna ändå intensiva
komposition?
Min lille Simonsigfavorit Tiara i form av 2009 fick också bekänna färg ikväll och det var den siste från senaste inköp. Den har ändrat sig. Vinet intogs efter måltid, men har inte längre någon tjurig Cabernet-intolerans mot behandlingen som sällskapsvin. Det har blivit mjukt i formerna, frukten är halvsekundär och tillåter en rostad fatton spela med i en mer solvarm tobakssöt gestaltning. Detta leder mer tankarna till vinets ursprung än vad den något bourdeauxiskt stramare hållningen visar i vinets ungdom. Vinet smakar riktigt gott och har en fin takt genom bouquet till efterhäng. Toppårgången 2006 finns fortfarande kvar härnere och det är kanske dags att börja snegla mot den också. Just D, men inte nu alltså, jag lägger mig......
Trevliga Marche-Velenosi har via tryfflarna försett Svedala med en Gold-upplaga av härliga Brecciarolo. 155:- mot silvers 119:-, vad kan det betyda i smakacceleration? Allokeringen är från 2012 och det är ungt, vilket visar sig vid upphällning av glaset med en djup och lilatonad färg. Smaken är rent och friskt mörkfruktig. Tung och oförlöst. Pampig och tät. Något av Roggio di Filare-ambitioner, men med grötigare textur. Just nu behövs inte vinet, eftersom silver finns som 2010 och är klunkvänlig och för de krävande kombinerar Roggion tyngd med elegans, men vem vet vad som döljer sig bakom något års flasklagring i denna ändå intensiva
komposition?
Min lille Simonsigfavorit Tiara i form av 2009 fick också bekänna färg ikväll och det var den siste från senaste inköp. Den har ändrat sig. Vinet intogs efter måltid, men har inte längre någon tjurig Cabernet-intolerans mot behandlingen som sällskapsvin. Det har blivit mjukt i formerna, frukten är halvsekundär och tillåter en rostad fatton spela med i en mer solvarm tobakssöt gestaltning. Detta leder mer tankarna till vinets ursprung än vad den något bourdeauxiskt stramare hållningen visar i vinets ungdom. Vinet smakar riktigt gott och har en fin takt genom bouquet till efterhäng. Toppårgången 2006 finns fortfarande kvar härnere och det är kanske dags att börja snegla mot den också. Just D, men inte nu alltså, jag lägger mig......
lördag 7 augusti 2010
Vindrickning syd-sydväst
Jaha, då var det dags igen för ett litet inlägg från Åkeholm. Åkeholmsbrax och Arne har haft ett lite samkväm för att mildra det faktum att semestern nu lider mot sitt slut.Eftermiddagen inleddes med lite Champagne med tilltugg: NV Marc Hebrart Selection 1er Cru, en cuvé bestående av 65% Pinot Noir och 35% Chardonnay från 2004,2005 och 2006. En elegant och slank champagne som snabbt tog slut i glasen. Till detta åts färskplockad svampstuvning, rosepepparkryddad färskrökt makrill och lite currymajonäskryddat rökt kött.
Medan grillen blev varm gjordes en kort av smakning av kvällen såsvin, Côtes du Rhône Grande Réserve, vieilli en foudres de chêne. Tja för 2,70€ får man detta om man har tur. Å andra sidan får man vad man betalar för. Men på bolaget skulle detta nog kosta en 60-70 SEK.
In med lammet i grillen och då kom det fram ett litet mellanspel i form av Écusson Grand Cidre Bio Brut. För en som druckit lokalmöglad cider i Normandie var detta ett exempel på att det trots allt finns riktiga grejor. Gott och läskande!
I Herr Weber puttrade ett lokalodlat lamm kryddat med vitlök, timjan och rosmarin, i karaffen hittade vi en 2000 Monier De La Sizeranne från Chapoutier. Ett lysande vin från Hermitage på 100% Syrah. Laddad med björnbär och lite Michelindäck. Ett vin man aldrig blir besviken på, fylligt utan att det bränner bort alla lökar på tungan. Går säkert att spara ytterligare ett par år men som sagt gott nu! Till lammet serverades en Cous-Cous, rödvinssås och sallader. Gott!
Som en liten mellanrätt plockade vi fram lite franska ostar. Till detta en gammal bekanting: 2001 I Capitelli från Anselmi. Numera ett bärnstensfärgat orangerött vin med lätt oxiderade toner. Fortfarande mycket gott men klart annorlunda än vad vi mindes den från Motala för en herrans massa år sedan. Har Ni sådana på hyllan så drick nu! En parantes är att färgförändringen har kommit det sista året, det kan kanske ha att göra med att korken var lite mjuk?
Till efterrätten som var en vaniljpaj med hallon och blåbär slank det ner en 2009 Bricco Quaglia Moscato d'Asti från La Spinetta. En fantastisk avslutning med bra balans mellan syra och sötma. Jämfört med andra Moscato (t.ex Prunotto) är detta ett mer balanserat dessertvin med mer syra till sötman, och med vad som Hugh säger en lämpligt alkoholhalt efter en kraftig middag! Vi håller med.

Etiketter:
2000,
2001,
2009,
Anselmi,
Biodynamisk produkt,
Champagne,
Chapoutier,
cider,
Ecusson,
Hermitage,
I Capitelli,
La Spinetta,
Marc Hebrart,
Moscato d'Asti,
NV,
Passito Bianco,
Rhône,
Syrah
fredag 11 juni 2010
Cidertider

Till kvällen hade jag en flaska cider i kylen som härmed är öppnad. Jag brukar hålla mig på östra sidan av kanalen när det gäller äppeldricka, så även denna gång. Som ett tidens tecken är produkten gjord på ekologiska cideräpplen (men det är väl din också, Magnus?). Ecusson grand Cidre heter underverket, ca 50-lappen för en 7-5:a med smällkork. Lite fest redan vid öppnandet, m.a.o. Bara 4,5 % så det går fint att klunka i sig. Denna cider har en djup, fyllig smak med en liten syra i bakgrunden. Jag upplever den som smakrikare än en del andra Normandie-cidrar jag har provat, som ibland går lite i diskvattenstil. Det gör inte denna, den var nämligen god. Gå åstad och köp!
torsdag 4 februari 2010
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
