The christmas maniac goes on and on and breaks off with beerchampagne(?)

St Peters är en gammal favoritbryggare med sin Suffolk Gold från tiden man gick på Norra Stationsgatans "ölbutik". Det var längesedan och vad jag skulle tycka om den idag vet jag inte, men jag brukar så här års avsmaka deras Winter Ale, 26,90:-. En trevlig doft med mix av kola, kaffe och pomerans. Inslagen återgår i smaken som är balanserad och fyllig med tydlig beska och ett tillskott av choklad. Imponerar inte stort, men får väl betyget Gott.

Nils Oscar Kalasjulöl, 19,50:-, doftar....? Täppt i näsan? Fel på snoken? Jag känner i stort sett ingenting? Smaken är svagt brödig med lite citruskaraktär. En blek historia, som inte smakar illa ger betyget Drickbar.

And now, something completely different:
Spontanjästa Oude Gueuze 2012, 60,00:-, har en fullständigt underbar doft. Något vinöst, fruktigt och mustigt, med inslag av syrligt bröd, fuktig källare, äpple, kål och citrus mmmm. Smaken är extremt syrlig och suger tag i kinderna. Det krävs tålamod att finna sans i syrligheten, men där finns mustighet, en viss bitterhet, hårda gröna äpple och frisk grape. Hade den ljuva doften, med sin underbara komplexitet upplevts mer i smaken skulle det vara stort, men för det tror jag krävs träning. Fantastiskt hursomhelst och betyget Mycket gott. Lagring är att rekommendera för ytterligare upplevelse.  

Ingen fondmatchning

...men väl mäktig bira, slank italienare och en blyg Rhonare.
Tror jag fördriver tiden med en blogg, sittande här med tråkig höstförkylning. Tittar febrigt ut på baksidans aktivitet i brist på annat. Koltrastar och talgoxar flyger kors och tvärs, nån enstaka björktrast, men där: En stenknäck, fin.

Den pigge var över i helgen och hade med sig en frän bira. 75 cl Saison d´Erpe-Mere, 69:-, i papper. Tät och kompakt smak, trots den ljusa färgtonen. Stadig malt och humle med välproportionerliga toner av frukt och krydda och ett syrligt vetedrag. Mycket gott.

Vi smakade även en glad dansk, Amager Modern IPA, 35:-. Inte så mager, utan rätt fyllig med frisk beska och bastant humle. Gott.

Till middagen bestående av lammgryta ett säkert kort. Spinettas 10:a av Langhe Nebbiolo, 189:-. Lyckosam årgång av denna variant. Snyggt torrfruktig, elegant och välstämt i detaljerna för sin prisklass. Mycket gott.

Vi tillförde middagen även en 2011 Montirius Vacqueyras Le Clos, 199:-. Pga av Rhone och låg ålder tänkte jag göra säkrast i att schlunga den i dekantering i god tid före måltid. Hjälpte föga, upplevde den som dov och knuten. Som ett hoprullat nystan, utan att frisläppa några intressantare nyanser. Det pockar på björnbär, ört och peppar, som jag tror vill bli kompisar och samarbeta, men ack så instängt. Nåt får mig att tro på det här och ger för dagen betyget Gott. Rekommenderar avvaktan minst ett år eller två och det är inte osannolikt att betyget då blir högre.

Lambic, Geuze & Kriek

Nyss hemkommen från årets segeltur till Nederländerna och Belgien. Mycket vin har det inte blivit, men en massa spännande öl. Jag avslutade med ett par dagar i Bryssel och hade turen att snubbla över The Brussel's Geuze Museum, eller bryggeriet Cantillon som säger sig vara en av de få (enda?) som brygger på gammalt vis. Gammalt vis betyder här vildjäsning, dvs man tillsätter ingen jäst. För 5 Euro får man access till hela det lilla bryggeriet och man får själv gå och skrota bland jäskar, maltkvarnar och öltunnor. Dessutom ingår provsmak. Kort beskrivet blandar man vete, malt och vatten till en vört som sedan börjar jäsa. Därefter tappar man på träfat och låter jäsningen fortsätta där i upp till tre år! Sedan har man vad som kallas Lambic, ett bubbelfritt öl/vin.

När man sedan gör s.k. Geuze blandar man Lambic av olika ålder och tappar på flaska. Den unga Lambicen har fortfarande tillräckligt med socker i sig för att man ska få bubbel i flaskan.

När man gör Kriek blandar man först Lambic med fruktjuice (körsbär, hallon, jordgubbe...) och låter detta jäsa ut fullständigt. Sedan tappar man på flaska tillsammans med lite ung Lambic så har man kolsyran också.

Ja, de flesta moderna bryggerier tar ju grymma genvägar från ovanstående, förstås.....

Jag hade tur och fick snacka en hel del med en av bryggarmästarna och han var så entusiastisk så jag höll aldrig på att komma därifrån!

Ska ni till Bryssel får ni inte missa detta ställe! Man brygger inte över sommaren (p.g.a. temperaturen), men den 13 november drar man igång och då får man vara med och titta på hur allt går till. Bryggeriet kan man dock se året runt. Ligger två tunnelbanestationer från centrum. Hur kul som helst. Brasserie Cantillon