Strö pärlor till svi...f´låt frun

Decemberkylan har fått mig att drömma om viner med fylliga varma toner. När det idag skulle stekas fisk och frun var törstig valde jag att korka upp en flaska som var mellan bergen och vände. Ett vin som finns med på en obskyr lista över Australia's top 21 chardonnay. Benämningen the grandfather of aussie chardonnay har jag också noterat. Vinet har en havregul färg med limetoner. Doften är typisk chardonnay, lite smörkola och nektarin. Den måttliga eklagringen är perfekt och det finns inget vulgära toner här. Vinet har först jäst i rostfria tankar och sedan flyttats till franska ekfat för den avslutanade jäsingen, 20% av faten är nya. Vinet har sedan lagrats sex månader på ek. Smaken påminner om bourgogne, mineraler och flinta, syrorna är milda men trivsamt närvarande. Mycket komplext och gott. Alkoholhalten var 13%. Vinet var 2004 Vat 47 Hunter Chardonnay från Tyrell's wines och kostade mig 330SKr när det köptes för några år sedan. Vinet är nära sin topp, tror nog inte att det blir bättre än så här, men klarar nog ett par år i källaren. Frun hon tycker det är gott, men på tok för mycket för ett fredagsvin och så beställer hon sen in husets vita för samma summa på restaurang. Vilket tror ni är mest prisvärt? Jag tycker att det här är ett mycket prisvärt vin som kommer att hamna i källaren igen.

Test av det gamla vineriet

Verdelho är inte en druva som jag druckit stilla vita viner av
tidigare. När jag slog upp druvan i gammeltoms bibel fann jag att läsa"En klassisk Madeiradruva" mer stod det inte. Vinet är från Tyrell's i New south wales i aussie, dessutom med tillägget Old Winery. Det var med ett visst intresse som skruvkapsylen drogs av denna 2008. Jag blev positivt överraskad, färgen är ljust gul, doften frisk av citrus, grape och vinteräpplen. Vid första sippen finner jag åter citrus, lite mineral och en tilltalande bitterhet av de unga syrorna. Definitivt ett vin som jag klassar som friskt och fruktigt. Vinet serverades sen till dagens middag som bestod av knaperstekt kycklingfilé, stekt potatis och en magisk kall purjolöksröra. Jag tillhör den kategori av människor som anser att kyckling i första hand är räv- och barnmat, men nu med rätt tillbehör och rätt vin så gick det här riktigt skapligt. Vinet som förövrigt kostar 109:- och innehåller 12% alkohol har absolut väckt mitt intresse för Verdelhodruvan. Jag ska ut och söka efter fler viner. Det var egentligen bara en sak som talade emot vinet, det föll frun i smaken så min dos blev mindre än vanligt. Det kompenseras för tillfället av en 10-årig Laphroiag med ett stänk vatten.