söndag 21 maj 2017

Mingel i Medevi

Tre olika champagner inmundigades under fredagskvällen. Äntligen en riktigt skön kväll.
Vi startade med Carte Argent från René Fresne  (16 Euro), Detta var en lite klumpig cuvée, 60% PNoch 40% Chard. Syrorna bet lite för hårt och harmoniserde inte riktigt med den lilla sötma som stod att finna. Jag tror att alla hästarna hade hittat till stallet, men hamnat i fel spilta.

Butelj nummer två var däremot en riktigt god och bra mingelchampis.Jean Milan Bdb,Här föll bitarna på plats, mycket god i kvällssolen (21Euro). Fina syror, mild och lättdrucken. Inte en stor champagne, men väldigt god.

Som nummer tre drack vi Bdn. JM Gobillard & Fils (19Euro)). Åter en mycket trevlig champis, doften av fallfrukt var underbar, nästan så jag började längta efter hösten. Kanske inte i första hand en mingelprodukt men till en kalvschnitsel skulle jag gärna dra i mig detta.

Som avslutning ökade vi promillen i blodet med Gobillards Ratafia. 10Euro, roligt? ja, men inte stort.

söndag 14 maj 2017

Tillbaka till vardagen

Efter några dagar i Rheingau, Nahe, Mosel och Mittelrhein har de inhandlade buteljerna noggrant katalogiserats och placerats i vinkällaren. Målet med resan var främst att köpa s.k. konsumtionsviner, alltså såna som man hämtar upp när man är törstig och som inte behöver lagras. Några kvalitetsproducenter fick dock besök, Rober Weil, Dr Crusius, Gut Hermannsberg och Lanius-Knab. Tyvärr var Bastei slutsåld och nästa årgång tappas på flaska i juni, samma sak med Schlossböckelheimer Kupfergrube. Detta hindrade inta att det blev några intressanta inköp ändå.

Som av en händelse blev en butelj kvar och konsumerades under lördagsafton.
Detta var 2015 Rauenthaler Rothenberg Riesling Kabinett Trocken, som inköptes hos vår värd den första kvällen och natten Weingut Albus. Vinerna kommer aldrig att bli berömda, men rummen och maten var mycket prisvärt. Doften var till början svag, men med stigande temperatur i glaset växte vinet till en behaglig upplevelse med krusbär och citrus i doften. Vinet smakar lent och trevligt. Väl värt sina 6,5 Eurosar och precis ett sånt vin som vi letade efter.
Lagom till att eurovision skulle starta satte törsten på nytt in. Vi hade lite problem att få in våra inköpta sekt i lagret, så vi plockade ut en Cremant d'alsace som inköptes i höstas vid vårt besök i Alsace. Detta var en överraskande lätt blanc de noir, Ingen längtan efter mat. Enkel och trevlig. Gyllengul med fina bubblor, lätt brödig men mer tydliga fruktnoter, frisk och ganska elegant.
Det kan för övrigt tilläggas att vi orkade med trettio sekunder av Israels bidrag innan vi började spotifiera.