Visar inlägg med etikett Öl?. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Öl?. Visa alla inlägg

lördag 10 december 2011

Madame Bubbel och en otäck amerikan



För några dagar sen fick jag äran att smaka på Madame Bubbels senaste import. Thierry Perrion Grand Cru. Vi tog den till sällskap av lite kallskuret i form chorizo, serrano, vildsvinssalami, robiola och en annan trevlig ostbekantskap från södra Frankrike på gränsen till Baskien, som jag tyvärr tappat namnet på. En njutbar skumpa med bred repertoar, om än något försiktig och lite hemlighetsfull. Doftar syrliga gröna äpplen och en del druvmust i en ljus ton och i glaset flödar små spänstiga bubblor. Smaken släpper fram lite av varje i balanserade proportioner. Fruktig, syrlig, mustig, äpplig och brödig i en lätt och stilfull karaktär. Passar bra med tilltugg, men kan lika gärna tjänstgöra som välkomstdryck. När temperaturen stiger i glaset växlar karaktären till lite mer tyngd, men med bibehållen riklighet. Madame har betalat strax under 200:- för denna champis och till det får jag gratulera som ett riktigt kap.
Merry Christmas & Happy New Year Anchor Brewing. What´s that supposed to be? som en biovärd i London sa till mig när jag peta in en fet snus för många år sedan. Det här var nog den räligaste öl jag nånsin träffat på. Glöggkryddor, kryddnejlika, kryddpeppar, enbär eller va fasen det skulle föreställa i ett vidrigt koncentrat. Jag vet inte om jag någonsin tidigare slängt nåt i slasken, men nu hade jag inget val. Jag menar, en Preppes Blå 7,2:a smakar förvisso skit, men det det går ju pressa ner, men det här var stört omöjligt. Det måste ju varit nåt fel med flaskan, eller? Kan det va meningen att det ska smaka så här, eller? Ha ha, jag undrar om nån kan gilla denna öl?

torsdag 17 november 2011

Jag tror jag vet varför det inte kom någon tomte till Skottland...



Sprang förbi bolaget i Olofström i min jakt på vinterdäck till frun. Undra varför jag aldrig har framförhållning med just den detaljen. Och att däcken visst är slut när man plockar fram dem
Lite glögg och några olika kul öl som de faktiskt hade bland finnarna i plåtpressningens mekka.
En bira som hittade ner i kassen var BrewDogs " There is no Santa".
Andra alster från Brewdoggarna har förvisso varit ganska extrema men ändå njutbara. Men denna passade inte i Åkeholmsbraxen! Kakaobönor och ingefära. Nä ente för mig. Ska jag vara ärlig delade jag med mig till vasken. Inte alls min bag men jag fick dock en flashback till mitt liv i Lund och sitter nu och nynnar på den fina visan om Janur:

Långt inne i ett regnskogsträsk där bodde lilla Janur
Han provade att göra besk av regnskogens bananur
Han använde en kokosnöt, han la en skallerorm i blöt
Han kryddade med äppelskrutt och det blev en riktig huttentutt...

Receptet hos Brewdogarna är nog likartat om inte samma. Har köpt denna för första och sista gången. Slår med hästlängder den öl jag tidigare ansett som livets bottenapp, den trippelbock Las köpte till vårt möte med Arne på Ottenby. Och räligare än det värsta hallonbögöl från Belgiska peddomunkar

Årete årgångsglögg från Blossa var dock en av de bättre på länge. Kaffeglögg smakar mums!
Ses om en stund!