Det blir allt svårare att räkna årsringarna

Ytterligare ett år har lagts till handlingarna. Detta har inneburit att jag är ännu tröttare och ännu deppigare för att det vänt mot mörkare tider. Min bloggaktivitet har varit låg under sista tiden. Det finns flera orsaker till detta, men en är att jag verkligen försökt att följa med hur vintern övergått i vår för att nu bli sommar. Kornknarrar, nattskärror, dvärgmåsar och nu under sista dagarna flodsångare har lockat mer än billigt rödtjut. Igår så fick det bli premiär för den himmagjorda bearnaisen som är ett stående inslag på vårt matbord. Persiljan och dragonen hade blivit tillräckligt stor för ett skördeuttag. Till detta grillade vi kalkonpattar som legat två dygn tillsammans med färsk rosmarin, riven citron och vitlök. Fyller man nu år som jag gjorde igår blev det att testa en flaska bubbel till detta. Spunken und ich delade på en 6-låda Vouvray Brut Mèthod Traditionèlle- Vigneau Chevreau för nån månad sedan. Idag drogs korken ur min

första. Detta är ett skapligt bubbel för en moderat slant. Det finns en liten fruktdoft men framförallt är det mineraler jag känner. En liten lagom restsötma tilltalar frun, men hon börjar prata om att dricka riesling istället, så hennes betyg är väl inte helt till bubblets fördel. Till maten håller jag jag med henne, men efteråt när jag sitter och sippar på det är det trevligare. Nästa flaska bli nog till skaldjur. Nu är det midsommarafton och allt vad det innebär. Är jag bara laddad och nykter nog kan det bli en blogg till. 1,4 kg oxfilé ska på grillen ikväll och jag ska inte dricka mjölk till den

Nu somrar det

Spanien detta världens bästa fotbollsland som vida överstiger alla andra länder (och klubblag) fick tillhandahålla kvällens vin att kompletera grillningen. Ett vin jag drack för flera år sedan med stort välbehag. Det vare som vanligt bättre förr. Dovröd färg en angenäm boquet med röda bär i första rummet,inte den cigarrlåda det var en gång i tiden. Vinet känns lite glest imponerar inte direkt utan det är vad man får för 89 SEK från Ribera del Duero.
Det har varit lite tunt med inlägg på sista tiden, har inte drucit något speciellt anmärkningsvärt, men det har blivit en hel del ändå.

Kan nämna Motala bryggeris produkter. En lager och en stout som slank ner förra helgen i samband med en studentuppvaktning. Lagern var riktigt bra men stouten kan de fila lite vidare på. Man måste vara medlem för att få ta del av deras produktion sen kostar det 140 SEK/20 flaskor.

Eftersom jag varit på bruket i 25 år så hade vi en liten sammankomst på munken för att fira detta. 5 rätters med ackompanjerande vin plus ett besök i vinkällaren innan. Gosset champagne. Den var inte specielllt flirtig utan ganska "basic", rosén är klart bättre ("provning kullahus") inga andra viner gav några djupare intryck. Bästa smaken var en asgammal konjak som direktimporterats till restaurangen. Fantastika små droppar det där, minst 50 år var den.

Det trevligaste som jag inmundigat har varit Boulder bank sauvignon blanc 2010. Fenomenalt bra vin för en rimlig penning (jag fick det). Jag vet inte vad det kostar men det funkade kanon till fredagsräkor samt eftersläckning. Det var mycket gräs och nässlor samt en fräsch syrlighet som hör druvan till. Eftersmaken rullade runt ett tag och lämnade synnerligen trevliga efterdyningar. Värt att prova mer av. Märkligt att ett vitvin kan lämna bestående intryck på det här viset, men så kan det gå ibland.

Ikväll blir det ingen nattsångarrunda det blåser för mycket. Lev väl bröder !

Efter pausen blev det vitt...

Har kommit i lite pausläge i bloggandet märker jag. Kanske ger den mätta Mälardalsvärmen för trötta kvällar och brist på inspirationskraft. Man har väl varit rätt idog att förmedla det mesta som mött strupen, men nu har några veckor förlöpt i hemlig dimma. Just nu kommer jag inte riktigt ihåg vad man donkat i sig, men om jag försöker skärpa till mig, så har jag ett bestämt minne av att det var en släktmiddag under förra veckans underbara långhelg. Vi satte en repris i ugnen, som inte släktingarna fått, långtidad, lågtempad örtkryddad fransk rostbiff. Så jävla mör och fin som den blir kan inte någon bli besviken. Jag fick då iden att pröva min nyupptäckta låda. Ja, när jag röjde lite i vinkällarutrymmet för ett tag sedan hitta jag en sexpack med Roger Perrin CdR Cuveé Prestige 2008 under en gammal ölback som jag helt glömt bort att jag införskaffat. Ett riktigt schysst vin som inte är för ungt i karaktären, utan komplettera måltiden på ett riktigt bra och närvarande sätt. En enkel, spänstig, uppkäftig Perrin, som inte har några problem med att konsumeras 2011 och säkert inte ett antal år framåt heller. Skitbra vin! Jag förlängde sällskapsdrickandet med en Montecucco och det blev bara ooh ooh. Ja, vad ska skriva om mer då? Donka återigen en BP BdB på Nationaldagen t.ex. Nu har jag druckit den så ofta, så den euforiska salighetskänslan från 1:a gången, upp på höga moln, gav fullständigt fan i vad Bruno sa på scen, utan helt fokuserad på mitt glas, har väl avklingat något. Kanske inte i extas längre, men jag tycker fortfarande att det är ett förbaskat bra vin. Nu, prissänkt 10:- till 465, TOKFYND!!!!
För att glida in på dags dato har jag återigen bekantat mig med Langlois Cremant de Loire, som anses väldigt prisvärd. Ja, det är den, men den är lite special. Innehållet är Chenin, Chardonnay och Cabernet Franc och jag misstänker att sistnämnda ger mustigheten som ger bas åt skapelsen. Kring sambandscentralen lättar de vita tonerna i svårdefinierade framstötar och med en sammanfattande bild av intaget, så verka frun lite skeptisk, medan jag upplever det som en intressant komposition som skapar en fräck helhet.
Och nu ska jag skriva om det jag verkligen ville skriva om ikväll, Äntligen! Bourgogne:aren Christophe CORDIER Pouilly Fuisse´ 2007. Men, det var väl en riktig liten goding ändå? Färgen är oljigt gul. Doftar fläskigt, smörig Chardonnay. Smakar frisk citrus, gula plommon, krusbär och hallonsylt. I bakgrunden stretar i smaken detsamma som doftupplevelsen, men hålls tillbaka i diskreta, korrekta toner och ger en smakharmoni som jag grymt uppskattar. Den är rejäl och stöddig och matchar väl kvällens foliegrillade Röding. Fan, det var kul att dricka vitt ikväll. Bra komponerat!
Som sällskap till nattens bloggande smuttar jag en Alsace:are med Pinot Gris. Heter Baron Kirmann från 2008, som jag vid tillfälle fått av våra kära grannar. Blir inte riktigt klok på den? Är sötaktig i kylt tillstånd, men efter rumsvistelse blir den dov i karaktären. Släpper inte loss, känns som den ligger och lurar, men kommer inte till skott. Har ingen aning om vilken kvalite´ it´s supposed to be, men efter CORDIER känns den rätt blek och billig och jag hoppas inte grannarna brukar läsa Braxen.
Bärsa: Oppigårds PSA är lite NO-aktig i karaktären och kan varmt rekommenderas till sommaren i grillförberedelse eller rent av som matsällskap.
Vill tacka Åkes-H för att han håller en utmärkt, strålande fjong i bloggen, men Gu vad man saknar ÖG.

I love my kitchen motors...

Dagens inköp har fått mig att gå och nynna på en gammal hit från min korridortid i Lund. Kitchen Motors med det redan då bortglömda bandet Crash Course in Science. Men tack vare Internet så kan man provlyssna här...http://www.myspace.com/ccis
Bakgrunden till svamlet ovan är att Åkeholmsköket i dag har förbättrats med en vettig mixer. Och ur den har det redan kommit underbara ting: Pesto på utvalda delar av trädgårdens växter, Ett rejält lass Tapenade och ett par jordgubb- & banansmothies. Peston användes för att täcka över ett par laxfilébitar som skjutsades in i ugnen till detta och pasta öppnades en 2008 Mastroberardino NovaSera Greco Di Tufo. Gott vin till god mat.

Nu ska jag ge mig på att redigera det förra inlägget för goda viner förtjänar bättre än massa halvkassa bilder...

En helt vanlig lördag i Blekinge...

En vanlig lördag i Blekinge träffas Ulf och Arne. Vi började med lite skumpa...
Tre bra Champagner men med tre helt olika karaktärer var meningen och det lyckades!



Larmandier-Bernier Terre de Vertus Blanc de Blancs Non Dosage (2007)
En torr rasren chadonnay från Vertus. Tricket med Non Dosage fick vi lära oss i våras var att man måste ha mogna druvor och helst från bra lägen för att det ska bli bra. En uppfriskande blekgul chardonnaychampagne, torr men inte så torr att det drar i käkmusklerna. Mycket bra grejor!
R&L Legras Cuveé Presidence Vielles Vignes 2002 Blanc de Blanc
Även denna champagne en Blanc De Blanc men med helt annan karaktär. Här har vi mognadstoner med åldrande äpplen och rondör. Har utvecklats ordentligt sedan några av oss drack en butelj från samma låda som fördrink extraprovningen på Kulla härom året. Mycket bra grejor
Vilmart 2005 Grand Cellier dÓr
80% Chardonnay & resten Pinot Noir, jäst och lagrad i ekfat. När denna provades på plats i våras var eken närvarande men jämfört med de andra i startfältet märktes den ännu tydligare. En av de första reflektionerna var att glasen luktade skåp men efter ett kort tag satte Fru Åkeholm att detta var något eklagrat. Inte på något sätt obehaglig men tveklöst en matchampagne snarare än en snackechampis. Men ytterst välgjord och även denna mycket bra grejor.

2003 Leon Beyer Cuveé de Comtes d'Eguisesheim

En klassisk petroliumladdad torr mogen Rieseling från Alsace Kan det bli bättre? Även om Tysken börjar få bra stuk på sina torra rieslingar är en torr alsaceriesling ändå snäppet bättre. Speciellt från en sådan producent som Leon Beyer. Mycket bra grejor även detta!

Dock kan man undra vilka svampar Leon har käkat innan han färglade etiketten? Kanske är det det tyska arvet som slår igenom i färgvalet. Det kan ju tyckas ibland att de tappat fotfästet i estetiken men sina hockeyfrillor och mönstrade reklamslipsar
Behagligt påverkade av de vita vinerna laddades Weber med lamm & gris. Och till kött föredras rött! Ibland är det ju så att man vill dölja ett mediokert innehåll med kul förpackning. I detta fall en av de mer bisarra etiketterna med en ufosnubbe på skruvkorken. Men innehållet är absolut inte något snögubbevin.
Bonny Doons 2005 Le Cigarre Volant är ett mycket gott Kaliforniskt Rhônevin på de klassiska sydfransk druvorna med Syrah i spetsen! Bra balans mellan kraft, frukt & alkohol, och inte extra allt gjorde detta till en sann njutning öven detta! Mycket bra grejor

2006 La Spinetta Langhe Nebbiolo som bloggats tidigare har lyft efter en natt i kylen! (Och forsatte att knyta upp sig när slatten försvann i onsdags) Men fortfande för lite pang för pengarna.
Och som avslutning på aftonen visade Jens att han lärt sig göra paj & vaniljsås på hemkunskapen! Till detta och en kopp god Zoegas smuttade vi försiktigt på en 2008 Lenz Moser Trockenbeerausleese.
Genomgående genom kvällen måste vi säga att detta har varit väldigt bra vin.
Vi mår Bra! Det var gott. Åkeholm & Arne!

En Tjock"fot"

Hej alla bröder braxar!

Jag vet att jag varit slö och slarvig på sistone. Inte har jag delgivit mitt ymniga vindrickande men våren hastar snabbt, snart är syrenen överblommad och solen har värmt vattnet till behaglig badtemperatur. Detta är vad man nu för tiden så trendigt benämner kognitiv beteendevetenskap eller så kallad terapi. Ja man skulle kunna säga att problem har sitt ursprung i hur individen ser på sig själv och sin omgivning. I början på maj var tre stockholmsuppflyttade smålänningar och kryssade tjockfot i närheten av IKEA barkaby där man normalt köper korv och mjukglass för en sportstyver. Helgen efter trodde den tyngste att han var Koronen när han spelade innebandy mot sin sons lag, fick en pass i sin backposition slog bollen mellan benen och skulle göra en fin sidoförflyttning men fann att överkroppen spelade fint medans skorna satt som götna i dett hanbollsklistriga golvet vilket resulterade i ytterligare en tjockfot. Två veckor senare fortfarande hissåkande men med ett visst hopp inför Thailandsresan den 10/6. Förra helgen var jag dock på Åland och fiskade och drack gott gottt vin. Besviken över Giscour 2000 men nöjd menThune vine virgine valandraud 2004, drack även ett gäng goda shirazer blandannat den som blivit utsedd som sydafrikas bästa.

Ikväll sitter jag tryckt hemma i Knalleburg och surplar på 2008 Montecucco. Jag har bar två flaskor då Ganges tyckte om den så pass att den började sina(kanske får vi köpa en låda till). Tanken var att grilla men här är vädret vresigt så clubstekarna frästes i panna med mycket vitlökssmör. Gott blev det i alla fall och nu sitter jag och lyssnar på Maggio. Kanske kan verka lite gubbsjukt men jag tycker det är vackert avspännt och det är bara att åka med. Men senare kommer väl musikvalet att svänga kanske blir det stenbrott med Kent eller Tralla la lilla molntuss med Bob hund man vet aldrig vad kvällen har med sig för överaskningar. Tja vad säger man huvudsaken bröder är att ni har något gott att sniffa med era kranar över, sippa på och luta er tillbaka i era fortöljer för i morgon kommer en ny spännande dag.

Broder Lars

En liten liten noshörning

Recensenternas favorit La Spinettas Langhe Nebbiolo 2006 korkades upp till fredagskvällens grillövning. Doften ger tydlig vägledning om ursprunget & druvan. Lite mint, lite rosdoft och diskret marsipan & bittermandel. Mums
Men smaken lever inte riktig upp till förväntan. Lite tjuriga kärva skälkiga tanniner som påminner allt för mycket om när man tuggar på vindruvskärnor domnierar . Och var är den vänliga mjuka röda frukten som skall balansera upp vinet.
Det kanske är så trots allt att denna budgetspinetta skall drickas snabbt. Denna flaska har legat i kylen sedan februari 2009 och frågan är om den inte skulle grillats samma år? Jämfört med andra 200 SEK Nebbiolo får denna ingen framskjuten placering. Och tittar man på korkkvaliteten undrar jag om inte LaSpinneta ser detta som ett drickaomgående vin. Nä, det blir att attackera de andra flaskorna och årgångarna i år. Eller är det så att även Nebbiolo har en tradig tunnel innan de blommar ut? Se om slatten är bättre i morgon.