Januarirosé

Rosé i januari? Ja, va 17.... Denna flaska köpte jag på Magasin du Nord (typ NK, för er Stockisar...) i somras, tänkt för en ljummen grillkväll. Nu blev det ju inga sådana, så flaskan har blivit liggande tills idag när det behövdes något till spaghettin och rödvinshyllan gapade tom (nåja, inte helt tom, men objekten som låg där var i dyraste laget för en torsdagkväll). Sagt och gjort, korken ur rosén. Och jäklar, vilket drag! Färgen är ljusare än T-sprit, inte mycket rött där, men en mäktig smak och fyllighet för en rosé (13% hjälper ju förstås till en del...) bra kropp, som grabbarna säger, en för typen lång, lite bitteraktig eftersmak, här snackar vi inte smultron, skumbananer och annat tjafs, här är det rosépower som gäller. Var tvungen att kolla prislappen, och jojo, den går fortfarande att köpa hos Lögismose vin, för 213 SEK. Rätt rejäla pengar för en rosé, men en av de bästa i typen jag har druckit någonsin. Funkar hur bra som helst till middag med inte alltför kryddade grejer.

Glögg för riktiga karlar

Vilka trevliga inlägg ni dimpt in i julefröjden. Riktigt bra! Tänk om skånska Arne kunde sammanfalla med Shakespeare nån ög-sommar, sicken hit! Vi kan ju cykla till Mjölby, ta chablisstopp hos Boren å ta vaktlarna på hemvägen, sicken slätt! Julen är kanske inte vinets naturliga högtid, men väl varianten som intas i uppvärmt tillstånd. Där Lasan nu huserar har jag fått veta att den trevliga traditionen av glöggtillverkning fortfarande består. Jag talar alltså om Sållnaa, som vår gamle forskarchef benämnde det med sin dialektalt småländskt inriktade touch. Själv har jag sparat på dessa godingar sedan min egen tid i samma lokaler trots att det var längesedan. Det krävs kanske lite mod att ta fram en 05:a och hälla densamma i strupen, men då jag vet att hantverket är seriöst, alkoholhalten hög och doften fortfarande spänstig ser jag det som ett möjligt sällskap till julaftons förmiddagssysslor. Ett uns fällning bara

men det går fint att melitta bort. En ljuvlig vaniljstång står som en missil upp i snoken, liksom i smak. Det är söt kanel, mustigt kryddigt och väldigt moget vin. Upplevelsen avslutas med ett alkoholstinnt kompakt inslag, vilket känns tryggt och indikerar att man inte värmt på för länge. Det här går fint nästa år också.
När juldimman lagt sig kommer dock ett och annat tillfälle att inta "vanligt" vin. Måste säga att jag tycker dessa mogna tyska spätburgunder som finns att tillgå i sortimentet är riktigt trevliga. Hans Lang 2001 är åter ett fynd för 139:- värd uppmärksamhet. Inte samma sköna Pinot Noir:iska kryddighet som i Kunstler 99:an, inte lika tämjd i balansen. Den är något saftigare, något bärigare och något stramare, men ändå fina mognadstoner som på sitt sätt kickar läckert på ett behärskat sätt med den fruktiga grunden. Kanske ger 2 år till samma nyanser som Kunstler, kanske faller den ifrån, svårt att säga, men det är lite pengar nu för en behaglig upplevelse.
Vill bara säga som en summering av julhelgen att dessa 5 är riktigt bra bira!

Inte så mycket att orda om, mycket bloggat tidigare, men jag måste säga att Nils Oscar fått till en riktigt mullig och mörkmustig årgång i 12:an. Kraft och fin balans i sötma, beska och alkohol. Detta till skillnad från 11:an som jag nog besviket tyckte var lite blek. Ska man säga nåt om Fra Til kan man säga att det i grunden är något i stil med Nils Oscar, men ungefär x2. Mörkare, fetare, tyngre chark och exklusivare.

I denna kväll snyltade frun och jag på till Nyårsaftons inköpta oxfilé som råvara för Carpaccio, men 1,7 kg brasilianare lär väl med råge räcka till förrätt, så vi tog slonken in i ugnen och till detta smakade Spunkens rekommenderade Terredora alldeles utmärkt. Bra vin det där.
En synnerligen god fortsättning och Gott Nytt År vill jag tillönska er mina välartade bröder och var nu inte för kaxiga med raketerna.

Ljuset Kommer!!

HO HO bröder!

Oj nu är buken spänd som på en överkörd grävling. Helgen har varit givmild och midje måttet har väl tenderat till att slå nya rekord. Eder broder i Knalle har samlat sig och börjat planera nyår. Detta år som man skulle kunna kalla dådens år då man blir fullvuxen med grått skägg och hår i öronen. Tja det var ju ett tag sedan man förmedlade sina memoarer när det gällde nerhällda produkter så jag vet inte vad jag ska fokusera på. Innan jul så tänker man på barnen i Afrika och som en blixt från grå himmel kom ett vin av god kvalite från sydafrika där man skänkte 24 riksdaler per butell till barnhem i sydafrika, Jag köpte en låda och varken jag eller barnen behöver bli besvikna. Secateurs rooiwyn är gott och lättsamt som en gammal punklåt. Här trängs shiraz,cinsault, grenache och man blir lycklig. Traditioner som sig bör samlas Ekeröbor på ölpuben Sorbon innan jul och diverse intressanta och märkliga öl hälls ner. Personligen fann jag ett trevligt amerikanskt veteöl som harmoniserade väl till hummerpastan. Min gode vän från Grassaker tenderar till att dricka tyngre och större öalear. Två av av hans erfanheter var en blandning av Mikeller och Brewdog, i hardcore you, där man blandar två av deras flaggskepp. Vad tyckte vi då??? Först kändes blandningen lite ogint(detta märkliga ord) sedan kom ett lyft och detta öl var ju kul att testa. Flarran i fråga är den gröna på bilden ovan där ett par kukkilurar med en bira i ett vinglas. Det andra som jag tänker delge er är den lilla gröna burken Old Chub från Scottland o så trevligt men dyrt. 80 riksdaler för en burk 33 är för mycket för en gammal smålänning från skogsvägen men från Björnbär verkar det funka och en nöjd Grassakerbo klev på bussen.  Ikväll så öppnade jag en langhe 2008 från Josetta och först var det lite ungt och spretigt, men jag tänkte på hur cowboyarna tämjde sin kusar och hällde vinet fram och tebaks mellan två vinglas. Helt plötsligt som efter ett oväder gled molnen isär och vinet öppnade sig likt en ångad mussla. Här finns hallon, moreller, björnbär och en liten gris. På julafton hade jag den äran att knäppa kapsylen av en Frequeny aint nuthin to F*** Wit. Detta kalmaröl från Ängsö gjort av spädaste vete är trevligt, må jag vara lite patriotiska men man kan säga att man bör sänka en sådan tingest för att glida rätt in i 2013.

Hoppas grisarna ej har trampat förgäves i gjyttjan i stugorna önskar eder eviga broder från småland numera i´Knalle Las

Vin(t)er i kustlandskapet

Har helt plötsligt väldigt mycket vin i lägenheten då massamannen från Bryssel lastat av senaste leveransen från vinhandlaren Bosso Rosso. Och hasse kommer nog att uppskatta mängden träkassar till sitt nyfärdiga magnum display office...
Familjen massaman utsattes före den rediga maten för det senaste köksexperimentet från undertecknad. Konfiterat ankbröst. Ett långkokt ankbröst kokt i rent gåsfett. Ett av de mer lyckade försöken på senare år. Helt plötsligt öppnar sig enorma möjligheter att tillaga egenskjuten seg Kanadagås till mycket mjäll och välsmakande mat. Tänk vad 12h vid 90 grC, och 320g gåsfett kan åstadkomma. Nu bjöd jag i och för sig på köpebröst men man ska väl vara nöjd med vad man får! Vad dricker man till konfiterad anka med rödvins och ankreduktion om inte Bourgogne!





En tidigare recenserad 2006 Beaune från Louis Jadot. Kan skönja en viss flaskvariation då denna var mer inbjudande och balanserad än föregående. Bra grejor!
För att locka massamannen från ön utanför Karlskrona, förresten en gång i tiden Sveriges näst största stad ;), hade jag lovat att brassa i gång min limegröna Weber på balkongen. Sagt och gjort. Och ingen brandkår trots en massiv rökpelare under tändfasen
Ett större stycke Entrecôte grillades och avnjöts med en potatisgratäng på långlagrad hushållsost.
Till detta serverades även tomat då jag tagit lärdom av tidigare larm om grönsakers farlighet. I glasen återfanns ett vin som finns i ett antal Braxakällare: 2006 Barolo Marsenasco från Renato Ratti. En snabb koll före maten var ganska sträv om vi säger så, men tillsammans med en inte helt fettfri gratäng och lite omager entrecôte blommade det ut. Taninerna börjar bli hanterbara jämfört med tidigare provningar, men detta kan säkerligen ligga ytterligare minst 10-15 år under goda förhållanden med tanke på tanniner och syra. Men redan nu Bra grejor tillsammans med lite fett!
Fett är väl kanske i och för sig inte helt ovanligt i en normal brax kosthållning?



 

Till och från under eftermiddag och kväll hjälptes folksamlingen till att stjälpa i sig det sista av en vinare som stått öppnad i kylen sedan julaftonskvällen.

Ett vin från Louis "I put no spice in my wine" Michel. 2008 Chablis Preimer Cru Montée de Tonnerre





Under de dryga 1,5 åren i vinkylen följt av ett par tre dagars luftning i öppnat skick har detta vin utvecklats till något riktigt riktigt bra!!! Så här vill jag ha mina Chardonnayviner.
Doften påminner på något sätt om ett sött mättat vin men när man smakar kommer det ljuvliga torra runda mineraltoner. Torrt, gott, och jämfört med annat lika gott nästan gratis! Skulle inte bara köpt en halv låda. Men det ger väl en anledning att åka tillbaka!

Klippan har flyttat till Mjölby

Sitter och småsippar på en gammel favvo i en årgång jag inte druckit förut. Taurasi 2006 av terredora. Mycket trevlig (som vanligt). Relativt mustig färg, varm välkomnande boquet mest fat men lite mörka murriga bär lurar i bakgrunden. smaken är balanserad mogen med schyssta tanniner som virvlar runt i gommen på ett synnerligen behagligt sätt. Det är ju öl och brännvinstider nu så det är ett tag sedan jag drack vin, ack så gott det kan vara. Med ledning av benämningen av bloggen måste jag bara tipsa om den fantastiska gruppen "skånska Arne och Jonny spöge" i en skön blandning av Mjölby och Örkelljunga. Det låter som om de vore samtida med kommisarie Roy och Torsson förutom låttitlarna som handlar om nutida ting typ e-post, facebook m.m. Följ länken nedan och ni kommer bli rikligt belönade. www.sajs.se I övermorgon säger vi HoHoHo !

Semper Ardens Carsberg Christmas Ale 2008

För att undvika tidigare nämnd överdos av grönt har kvällen ägnats åt köttbullsrullning och Jansonbakning. För att röja lite i vinkylen har även en vällagrad dansk julöl kontrollerats.
Min sista tjänsteresa till Aarhus DK som fettfabriksanställd gick av stapeln 2008 strax innan jul. I det lokala snabbköpet insförskaffades ett par flaskor julöl. Någon dunstade snabbt men på inrådan av dansk kollega sparades en butelj. Den vinner på lagring i tre till fem år fick jag veta. Och visst har den gjort det. Den brända sötman har dämpats och blivit mer balanserad. Ska jag gnälla på något, ja förutom då de vanliga invändningarna mot det mesta i det turistekonomiska i Danmark, ska väl då vara att 75 cl 8,3% öl är i mastigaste laget. Så mastigt att hälften står kvar i kylen.
Men kanske ett i-landsproblem...

 Bilden ovan är tagen med en app i telefonen som Sigge Söönis rekommenderat - Hipstamatic. Tiden får utvisa om den var värd sina 7 kronor :)

Var rädda om Er i jul!

 



Aj aj aj, nu är till och med det fiberrika gröna på julbordet farligt. I alla fall enligt Expressen.
 Ta det lugnt med det gröna i jul så ses vi med ny tag & nya dansbandsviner under 2013.
Och kan Ni läsa detta gick inte världen under hos Er heller i går.
Eder välmående
Vinkelgatsbrax