Den här 2010 Special Club från Hebrart hade ganska tuffa syror när den hämtades hem 2014 för 255 SEK. Nu är den bara helt ljuvlig! Alla komponenter sitter där de ska. Synd att jag bara har någon enstaka kvar efter denna.
Denna passade dessutom utmärkt efter söndagens huvudrätt. Inhängd Svarthalsad trast...
måndag 27 februari 2017
lördag 25 februari 2017
Prisvärda charmtroll
Louis Jadot Couvent des Jacobins 2015 håller riktigt bra nivå för 140:-. En charmigt trevlig generositet för både näsa och gom. En angenäm sursöt feeling, med betoning på sur som riktar upp och håller livligheten i schack. Det kommer mycket på en gång och en viss smörig nötighet rundar skickligt av. Tropiska toner sällskapar sötman och gröna äpple och citrus ligger i den fräscha syrligheten. Det är lite blixtrar och dunder och det levereras respektfull instegskvalité från Jadot. Härligt med bra måttligt prisade vin.
En liten kvartingtungviktare gör inte fortsättningen på kvällen sämre. Tung i dubbel bemärkelse då flaskan till den lille krabaten känns full fast den är tom. Jag hade gärna sett att den känslan varit sann. 375 ml Felsina Berardenga 2013 släpptes för ett tag sen för 100 spänn och det är en riktigt charmig Chianti. Ohämmad leverans skänker en klassisk rejäl körsbärskompott i både bouquet och smak. Sötörtigt och spänstigt i bouqueten som lyfter och öppnar fint. Lavendel och blommig parfym och med stråk av mörk choklad. Smaken har i övrigt en myntaörtig inkilning mot klara glänsande mörkbäriga toner. En alert aprikospräglad syra friskar upp mot frukten och i avslutet stampar rakryggade tanniner in i sällskap med en plommonfruktigt rödmörk ton. Ja, jag är nöjd.
En liten kvartingtungviktare gör inte fortsättningen på kvällen sämre. Tung i dubbel bemärkelse då flaskan till den lille krabaten känns full fast den är tom. Jag hade gärna sett att den känslan varit sann. 375 ml Felsina Berardenga 2013 släpptes för ett tag sen för 100 spänn och det är en riktigt charmig Chianti. Ohämmad leverans skänker en klassisk rejäl körsbärskompott i både bouquet och smak. Sötörtigt och spänstigt i bouqueten som lyfter och öppnar fint. Lavendel och blommig parfym och med stråk av mörk choklad. Smaken har i övrigt en myntaörtig inkilning mot klara glänsande mörkbäriga toner. En alert aprikospräglad syra friskar upp mot frukten och i avslutet stampar rakryggade tanniner in i sällskap med en plommonfruktigt rödmörk ton. Ja, jag är nöjd.
Etiketter:
2013,
2015,
Berardenga,
Bourgogne,
Chardonnay,
Chianti,
Couvent des Jacobins,
Felsina,
Louis Jadot
lördag 18 februari 2017
Mad Alsatian dog.
Tänkte korka upp en av de Alsace-rieslingar från Bechtold som jag köpte när jag var i Strasbourg för ett tag sedan. Jag kollade inte så noga, och blev lite förvånad när det blev rött i glaset. Visstja, jag köpte ju någon av hans Obere Hund Pinot Noir också! Denna flarra från 2011 minns jag att producenten själv höjde när vi stod i hans provningsrum och testade. "Complexity" minns jag att han sa. Och ja, det stämmer nog, på sitt sätt, Sommaren 2011 borde ha varit varm och go, med tanke på koncentrationen. Djupröda blir de nog aldrig, dessa kallodlade pinoter. Sådana här rödvinare ska vara lätta, inte surt snipiga, men ändå ha tillräckligt med smak för att det inte ska bli vattenblask av det hela. Och detta uppfylls av vår Obere Hund. Ett vin man kan dricka mycket av. Och dyrt var det inte heller, drygt 11 Euro.
Sicken fredakväll
Fin fläskaladåb å mycket annat gött hos M:s.
En riktig torris som skapar minnesvibbar från ett varmt och soligt Champagne. Jag tyckte om den då där på trottoarkanten och jag tycker om den nu med. Ändå polerat fruktigt och förstås friskt och funkar fint till slempropparna i skal som alltid ska fram hos M:s.
Stackars Las, hyllorna i kylen krångla och skapade distraktion, hade tänkt sig ta upp Sauzets instegare från 2010, men uppe i köket åkte korken ur den här från 2014 innan etiketten hade granskats. Gråt inte Las, men F å jag va lika glada för det. Och det funkade hur bra som helst att ta denna i ungdomlig skepnad. Inte knutet alls utan bjöd upp fint och brett. Ståtlig bouquet, fruktigt tätt och fett. Ljuvlig smak, persika och citrusfrisk, skön nötighet, fint kryddig bakom en generös fruktighet och visst fanns det en tufft ungdomlig skärpa. Möter fläskaladåb med friterade lökringar alldeles utmärkt.
Den här är för bra och ett gott sällskap till flamberad kycklinglever på gåsfettfrästa toast. Det här är en rik och elegant pinot noir och ligger nu i bra dryckesfönster. Heja Maggie, men de börjar bli för dyra :(. 2011 är året.
En oseedad mallorkin inköpt i Pollenza har ingen annan anvisning på etikett än hönor och sälar och 2011. Har för mig att det var en rekommendation från Mallorcaproducent som blivit lite hypad. Den växer till sig fint i glaset till anka å pära och landar med fin struktur och en ambitiös balans mellan frukt och syra. Rent och stiligt. Känner inga tydliga franska druvinslag och misstänker övervägande Mallorcalokal druva, som jag inte för stunden inte ens kommer ihåg vad de heter. Hursom var det riktigt trevligt och gott.
Finalen blev en i mitt tycke något trött Initial. Kanske ska som namnet anger denna inte bjudas som avslut till mätt gäst, men frukten är bred, stor och god med mjukt ekiga linjer. Det här sov man gott på.
En riktig torris som skapar minnesvibbar från ett varmt och soligt Champagne. Jag tyckte om den då där på trottoarkanten och jag tycker om den nu med. Ändå polerat fruktigt och förstås friskt och funkar fint till slempropparna i skal som alltid ska fram hos M:s.
Stackars Las, hyllorna i kylen krångla och skapade distraktion, hade tänkt sig ta upp Sauzets instegare från 2010, men uppe i köket åkte korken ur den här från 2014 innan etiketten hade granskats. Gråt inte Las, men F å jag va lika glada för det. Och det funkade hur bra som helst att ta denna i ungdomlig skepnad. Inte knutet alls utan bjöd upp fint och brett. Ståtlig bouquet, fruktigt tätt och fett. Ljuvlig smak, persika och citrusfrisk, skön nötighet, fint kryddig bakom en generös fruktighet och visst fanns det en tufft ungdomlig skärpa. Möter fläskaladåb med friterade lökringar alldeles utmärkt.
Den här är för bra och ett gott sällskap till flamberad kycklinglever på gåsfettfrästa toast. Det här är en rik och elegant pinot noir och ligger nu i bra dryckesfönster. Heja Maggie, men de börjar bli för dyra :(. 2011 är året.
En oseedad mallorkin inköpt i Pollenza har ingen annan anvisning på etikett än hönor och sälar och 2011. Har för mig att det var en rekommendation från Mallorcaproducent som blivit lite hypad. Den växer till sig fint i glaset till anka å pära och landar med fin struktur och en ambitiös balans mellan frukt och syra. Rent och stiligt. Känner inga tydliga franska druvinslag och misstänker övervägande Mallorcalokal druva, som jag inte för stunden inte ens kommer ihåg vad de heter. Hursom var det riktigt trevligt och gott.
Finalen blev en i mitt tycke något trött Initial. Kanske ska som namnet anger denna inte bjudas som avslut till mätt gäst, men frukten är bred, stor och god med mjukt ekiga linjer. Det här sov man gott på.
Etiketter:
Antica Terra,
Botanica,
Champ-Canet,
Champagne,
Etienne Sauzet,
Hönor och Sälar,
Initial,
Jacques Selosse,
Janisson Baradon,
Mallorca
fredag 17 februari 2017
Dags för årets flickchianti. Setriolo 2012. En god produkt från de böljande kullarna. Ljusröd i färgen med körsbär och plommon i boquet och även i smaken. Sangiovese används här med gott resultat. Ganska ung smak som förmodligen vinner mycket på ytterligare vila innan konsumtion. Fruktig inte så fatig smak med god balans kommer säkert att begåvas med komplexitet. 160:- kostar flaskan om man köper ett 6-pack från svinen. Det är det värt, plus att man gynnar Susanna i Italien.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)


