onsdag 25 mars 2015

Tvätthängaren 2012

Som utlovat nedan i Arnes inlägg ställdes en Sandahl av typen 2012 Laundry Hanger in i kylen härom dagen.
Härmed avges följande omdöme
Färg: Mycket ljust gul
Doft: Lätt gräsig, inslag av saffran, obestämd kryddighet, lite svavel initialt vilken dock försvann snabbt, överlag en frisk och ren doft utan muggiga toner
Smak: Ganska torrt, tunt men eldigt alkoholstarkt första intryck. Vid 12 grader smakar det faktiskt inte så mycket. Med stigande temperatur ökar givetvis smaken och som sin släkting 2011 Magic Rain kommer en violliknande gräsighet fram. Smaken är fortfarande kort, och den smak som hänger längst är en lätt beska. Eldigt häng
Helhetsintrycket är ett korrekt och välgjort vin, lite väl alkoholstarkt (14%) men inte speciellt upphetsande. Det bästa Ungerska vin, åldrig Tokaji undantaget, jag smakat! Men ändå lite menlöst trots allt.

Efter en snabb koll på Villa Sandahls hemsida anges 17 grC som ideal dricktemperatur, tillsammans med en del annan intressant information. Varför blir det på detta viset kan man ju undra? En förklaring kan vara den relativt låga syranivån i vinet, 5,5g total syra /l.  Motsvarande nivå i den ofrånkomliga jämförelsen med Mosel/Rhen eller Alsace, är oftast det dubbla. Och syran ger i mina ögon (eller mun kanske) den ryggrad Riesling behöver. Och den saknas i detta vin. Frågan är om inte detta vin till skillnad mot referensen ( se nedan) tillåtits genomgå malolaktisk jäsning trots den låga syrahalten?
Dessutom är ju 14% i ett syrasvagt vin i mastigaste laget. Restsockerhalt 2,2 g/l.
Så sammanfattningsvis var besöket på Villa Sandahl trevligt och intressant med trevliga värdar.
2012 Laundry Hanger är ett korrekt och välgjort vin, sannolikt det bästa från trakten, men det räcker inte hela vägen. Vin köper jag hellre på annat håll. Vinet kostande 275 SEK direkt hos odlare. Det motsvarar mer än väl priset för en torr Grosse Gewächs från en toppodlare i Mosel/Rhen.

Som referens vid provningen har använts ett annat lite annorlunda Rieslingvin: 2012 Monsters, Monsters Attack, från Some Young Punks i Australien. Ett av de mer skumma Rieslingviner jag druckit (igen) men med helt annat stuk. Det formligen stinker Diesel men är klart identifierbart som en Riesling på smaken. Rent, krispigt och snyggt.
Det som förundrar mig lite i jämförelsen i syrahalt. Smakmässigt har Monsters en helt annan syra-ryggrad, men analysvärdet anges till 8,3 g total syra/l. Trots detta så upplever jag vinet som torrare trots dryga 22 g socker/l. Dvs 10 ggr mer än Sandahlen.
Ovanstående text får väl tas som bevis på två saker. Vinkelbrax har läst för mycket kemiböcker i sitt liv, och de 14% alkohol som finns i ett stort Älghultsglas Laundry Hanger en onsdag efter jobbet!

1 kommentar:

  1. ja, efter att ha fått en systemkasse med smakprov på en parkeringsplats i Karlshamn (tack!) kan jag bara hålla med ovanstående. Efter några dagar i öppnat skick börjar vinerna tappa, men Monsters, monsters är fortfarande ett njutbart vin, och dieselstanken gillar jag! Sandahl straffar återigen ut sig med en tung-gumpad alkohol. Och ingen syra som kan rädda det hela. Det verkar som om kullen i Ungern är i hetaste laget för druvorna, de verkar ju inte lida så mycket, utan kan obehindrat producera socker som skjuter vinet upp i alkoholhöjden. Resultatet blir platt och tungt. Då var den billigare Magic Rain bättre balanserad i mitt tycke.

    SvaraRadera

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.