Lite påsksmått

Ingen jättereaktion än på blogguppropet, men det är lååångt kvar på påsken. Det var inte igår så får treva sig fram lite här. Med familjegäst utan smak, sannolikt pga covid-19 (2 veckor har gått, ingen fara), så var det ingen större mening att göra nåt seriösare dyk i skåpet, men man måste ju äta, så en del bruksbubbel och ett par trevliga bruksvinare fick det bli till röding på fredagens grilluppstart och klassiska lammsteken på aftonen.

Sedan jag börja dricka Mastroberardino för ett antal (ja, kanske många vid detta lag) år sen har jag alltid haft ett gott öga till Fiano. Denna finns på bolaget nu och jag tycker det smakar som jag hoppats med en fin blommig generös fruktighet som matchas av en pigg frisk krispighet i ungdomligt tecken. Det är gott och följer en grillad firre, ugnspotatis och romsås rätt fint med sin lite mer höjda ofärgatvinkaraktär.

En trevlig Navarra från vinoteket tror jag hon sa. Spelar så här vid 7 års ålder i dubbla uttryck. Först på tungspetsen en giv av en mogen, rustik och lätt bruntonad gestaltning med lite dill och fatkaraktär, men längre bak i gommen släpper en mer ungdomlig fruktsaftighet på tyglarna. Med lammstekens sällskap tilltager kompromissen och jag tycker det var ett gott trevligt vin när det fick sätta till sig lite.