Stoutfösare och Ganges rappar vidare om oktobersläpp

Hade absolut inga bloggplaner ikväll (i natt). Till freddamiddan tog jag sällskap av en Sierra Nevada PA och en Oppigårds Amarillo. Det är förvisso väldigt trevliga bira båda 2, men efter dusch och skruvande på ny duschkabin, tänkt jag bara ta en sängfösare och pusta ut efter veckan. Från ekerö C ryckte jag med mig en amerikansk stout på burk, Barney Flats Oatmeal, för 19,90:-. Jag vet inte om jag bara är lycklig när jag dricker, bara lycklig när helgen stundas eller om jag ikväll är på ovanligt gott humör, men jag tycker den var helt fantastisk. Den doftar sot, körv och charkuterier och lakrits. Smaken bottnar djupt med fruktighet, choklad och kaffe och det är riktigt trivsamt mulligt. Avslutet distanserar sig snyggt och elegant från den feta starten med en skön pricksäker beska. Det var riktigt gott och nu vill jag att de 2 sista centimetrarna i glaset aldrig ska ta slut. Vilken överraskning, en jänkare på burk. Riktigt kul med det mycket läsvärda och underhållande sällskpet på bloggen, har varit lite ensamt ett tag. Och jag vet att det finns fler tangentflinka fingrar därute, det vill bara till att få fingrarna ur, eller hur?  

Côtes du Rhône [Kåttdöronn]

2008 Domaine du Janasse Côtes du Rhône är den 3:e Janassen ur en blandlåda jag köpte i våras.
Bra grejor för oss som gillar lite tunnare mogna viner. Blir nog inte bättre än så här så dricks inom närmsta månaderna. 50% grenache, 20% syrah, 10% mourvèdre, 15% carignan vieilles vignes och 5% cinsault  säger Finare Vinare att den består av.
mmmm Den doftar Rhône... Röda bär, kryddörter, köttgryta och lite fat. Smakar Rhòne men känns ganska smal i munnen på ett trevligt sätt. Lite hallon.Lite annat. Gott! Bra grjor för 109 SEK. Och tack! 13,5%! Skönt med ett Rhônevin under 15% eller 17% vad de nu är egentligen

Ett annat vin i lådan var den lite mer märkvärdiga 2009 Côtes du Rhône Village Terre d´Argile. I en extratjock flaska och med >15% alkohol. Den kändes i somras som lite för mycket av allt, som en Whopper med extra allt, som kladdar åt alla möjiga håll när man ska äta. Faller säkert många i smaken men jag föredrar faktiskt "lillebror" så man kan dricka två glas gott vin utan blykeps . Men kanske en grej för Charles Smiths lärjungar. CdR Villagen betingar 159 SEK på bolaget.
Tre flaskor i lådan var 2007 Terre du Bussièrie från samma odlare. Som vanligt bra grejor som bloggats tidigare har jag för mig.
Nu återstår bara 2010 Côtes du Rhône att prova ur Janasselådan. Men det får vänta till en annan dag. Och en annan helg träffas vi hos Arne. Det ska bli spännande.

 

Ifattbloggande från Blekinge

Söndag och skrivbordsstädning...
Först ett vitt vin som borde trigga igång samtliga receptorer på spunken. Ett demeter-certifierat biodynamiskt torrt vitt vin från Loire. Trots detta är det riktigt gott och det var länge sedan jag drack torrt vitt från Loire. Ljust gröngult. I nosen en frisk och komplex mix av gula plommon, våt halm och lite brödighet. Fräsch och frisk gräsig smak med bra grapefrukt-kryddigt häng. Riktigt bra, och blir bara bättre av ett par dagar i kylen.



2010 Expression de Gneiss, Domaine de l'Ecu, Muscadet Sèvre et Maine, 100% Melon de Bourgogne, även känd som Muscadet. Bra grejor.
Då biodynamik är på stark frammarch inom vinvärlden så behöver ju vi alla förkovra oss. En bra källa till kunskap om nedgrävda kohorn som antenner för astral energi kan vara Öhmans Mat & Vin. Hans inställning till hokus-pokuset är sund i mina ögon.

Andra bra grejor som prövats är 2001 Prunotto Costamiòle, 100% Barbera d'Asti. Trots sin ålder är detta vin kraftigt tjockrött även om kanterna börjar dra sig mot det bruna hållet, Doften skulle utan problem lura in mig på Nebbiolospåret till att börja med en fruktig plommondoft med drag av lite violer och nyponsoppa(!)
Smakmässigt ett välbalanserat avrundat fruktrikt Barberavin. Plommon. körsbär och en alldeles lagom drag av vanilj. Avrundande men fortfarande vitala tanniner. Hänger i länge. Riktigt bra grejor!

Isis och Bast eller sicka goa lammlägg.

Ikväll  är helgen efter den årliga öland och tänkt som den stora äppelhelgen, då äpplena skulle ner och pressas på fabriken. Tja must är poppis och ledigt är det inte förrän om sådär tre veckor. Här står jag med min nyinköpta äppelhåv och drar några besvikna tag genom atmosfären. Kanske blir dessa små vinteräpplen mer mogna och skaffar mer karraktär. Idag togs beslut om avfrostning av den Månsoniska frysen och vad dök upp om inte sexton styckfrusna lammlägg.Jag och son funderade på hur många lamm det rörde sig om(matematiskt mellan 4 och sexton) och vi tog ett beslut om att det var nog 8. Dessa skulle kokas i ymnigt av nebbiolo och jag hällde efter vissa måndor i en pavaaaaaa le tense och efter provsmak dök även 7 synder i( Zinfandel), detta vandringsvin Ögöttland och besvisligen även i Tjockhult får väl nämnas som odrickbart och försvann snabbt ner i grytan. Lite kokade steklökar röda och gula i 10 minuter skalades och diverse örter dök ner i lammkoket. Därefter kokades ett halvt kilo gröna bönor och bandpasta, rätten monterades och Azelias nebbiolo öppnades. Vad säger man det gick ner eller smakade skit redan i munnen. Jag är nöjd och dessa små lammtassar har ej traskat  i onödan. Ikväll har det druckits Lagunitas pale ale vilken är en fantastisk dryck, jag drog även Broder bondorlundas mjöd från Ryssland som jag var för nyfiken på för att lämna på Öland( äppeldricka). Vad ska jag säga Le tense är gott och Azelias langhe är gott gott. Musiken varierar och som rubriken nämner tänker jag på systrarna som förmanade J Berg och även kanske oss bröder. Vad ska man säga, nebbiolo är gott och Sheena is a punkrocker. Det finns fortfarande hopp och nog ska väl Bilbo klara resan

Broder bakom kupan. 

Ganges rappar vidare om oktobersläpp

Arne, din rackare, men dessbättre en rätt oskyldig sekvens, nytt grepp, liveinlägg, he he. Mycket uppskattat av frun, hon tyckte vi diggade i takt så rart.
Helgens nyhet i Grassacker är mousserande Boschendal Brut Chardonnay Pinot Noir från Sydafrika och Western Cape. Vinet erbjuder en generös och bred repertoar i både doft och smak. Man möts av lite av varje i en utgångspunkt av påtaglig fruktighet och angenäm syra. Det sveper tropikvindar och svala höstdagar. Det är sött i frukten och det är citrussurt. Äpplena är moget röda och kexet sprött. Trots detta känner jag mig oberörd och det tror jag beror på att jag finner det något ostrukturerat. Jag saknar en ryggrad i vinet att hänga upp karaktärerna på och jag får mer en upplevelse av att det är sörjigt. Om man jämför med en ständigt omtjatad konkurrent i landet i form av Kaapse Vonkel, så är det vinet fattigare i smaken, men har en mer uppstyrd champagnelik balans. 98:- är ändå ett skapligt pris om man gillar att få rätt mycket, men kan acceptera en rörig förpackning. 
Till kvällen blev det Ejmunds höstgryta med gotländsk högrev och till det Esse Syrah 2005. Det satt som en smäck kan jag säga. Essen är väl känd i sällskapet och tidigare bloggad, men det är riktigt tacksamt för höstmörkret och mustiga grytor med denna skjutjärnsfrukt mot utvecklad fatig bakgrund. Ett riktigt trevligt och bra vin det där.

Höstutflykten till Öland

Sigge dokumenterar de smörslungade brysselkålisarna

Se mera: Filosofiska diskussioner efter 2 Gajor m.m.

Ner mot klacken till

Tack för senast. Helgen då ög drog till sig rariteterna, hade vi åtminstone tur med vädret och man var i goa gubbars sällskap. Efter ärtsoppa till lunch blev det dubbeltorsdag i soppans tecken. Lite svampkonserver hos Borgens på hemvägen, gav tillfälle för en kantarellsoppa med härlig Roquefort. Till det ett glas Vigna Pedale Castel Monte Riserva 2006 från Torrevento i Apulien. Enbart Nero di Troia i den och jag tycker det var rätt smarrigt ihop med soppan. Några Nordliga karminbiätare blev det inte för oss. Golfbanan låg grå, tyst och fuktig, men en lunch på Mejeriet vid Emåns brusande vatten gav en ljusglimt åt den långa sega hemresan. Mysigt ställe där man hellre skulle tillbringa en fredagkväll. Åter till vinet. Mörk, blåröd färg var beskrivningen. Ja, inte i mitt glas i alla fall. Röd heter den färgen, med begynnande tegelnyanser. En skön aptitretande doft av mjuka, mörka, mogna körsbär och ett bakgrundsslag av sågspån. Kanske en del pedalsvett, men framförallt i smaken slår först an en kakaobeklädd strävhet, som snabbt ansluter i mogen röd frukt och dold peppar. Vinet är inte sydligt varmfruktigt, utan snarare något strikt på ett moget och balanserat sätt. Det är inte bedårande rikligt och stort, men det är snyggt välvårdat och charmigt i sin enkelhet. Ett rent vin som en frisk klar höstvind och priset 119:- är med marginal motiverat.