Jaha, då har det vänt igen

Naturromantikern vid Borenstranden är lite känslig för det mörker som råder. Därför som traditionen kräver grillades det lamm under årets mörkaste dag. Till detta dracks ett spännande vin, Riojabodegan Roda skulle utöka sina domäner, de sökte med ljus och lykta efter ett bra tempranilloläge och fastnade för Bodegas La Horra i Ribera del Duero. Dom tillverkar två viner här, Corimbo 1 som är det större och bättre vinet, stockarna är över 40 år. Det andra Corimbo som tillverkas av 20-åriga och äldre stockar var det som hamnade i glasen i dag,
Vinet är mörkt, nästan svart, Doften är storartad och komplex, plommon, kryddor, lakrits, choklad och körsbär. Eftersmaken är ung, (min andra flaska får mogna några år) återigen känner jag choklad och körsbär. Ett trevligt och spännande vin som ger mersmak, 249 spänn var inte dyrt för detta vin. Dessutom har jag fått begär efter storebror och kommer att lägga in en beställning om det finns kvar. I morgon är ljuset på väg tillbaka, julsillen är inlagd och tomten är snart på väg så livet känns genast mycket lättare.

God Jul

17 dagar ledigt

...måste firas och från Ekerö (där jag träffa The Las i beställartagen) ryckte jag en flaska André Clouet Silver Brut Nature, för ynka prisvärda 295:-. Inte 1:a gången och det känns som jag bloggat om den förr, men ledigheten initieras av en härligt fräsch kallklimatsyra, kexig (och sexig) frukt och stramt äpple i kontrollerad pinotisk balans och sparsam dosage. Gott!

På tallriken tog jag en smarrig burgare till julöl som jag också bloggat om tidigare.
I detta planlösa bloggande och då jag inte har nåt nytt ur dryckessynpunkt att förtälja, kan jag istället visa en bild på mitt nya vinskåp. Visst är det fint och visst kan jag säga till frun att det är alldeles för tomt?

Välkomna på plats om ni har vägarna förbi. Annars har hösten passerat med alldeles för dålig bloggbredd från denna loge, men å andra sidan väldigt sympatiskt läsvärt av tillfälliga instickare i allmänhet men Vinkel i synnerhet. God Jul!

Att få presenter kan vara kul

En liten uppsamlingspost så här på måndagen. Jag fick en flaska vin härförleden. För en gångs skull inte Amarone... Utan en Penfolds 2010 Koonunga Hill Chardonay. Så när det var dags för lite frusna rester av fänkålskryddad fiskgryta med saffran så åkte buteljen in i Champagnekylaren för avsvalning. Att dömma av doften skulle den även behövt avsvavling...
Men låt mig jämföra med bolagets beskrivning som återges i kursiv stil:
Doft: Ungdomlig, fruktig doft med fatkaraktär, inslag av tropisk frukt, brynt smör, äpplen, nötter och citrus

Doften vill jag närmast beskriva som en blandning av multivitaminjuice, hyvelspån och en svag doft av Mörrums Bruk. Med stigande temperatur tar hyvelspånsdoften över. En mycket svag doft av acetaldehyd kan också förnimmas.

Smak Torr, fruktig smak med fatkaraktär, inslag av tropisk frukt, brynt smör, nötter och grapefrukt.

Torr   - Tja, inte söt men saknar syran jag brukar förknippa med torr. Den fatiga vaniljtonen dräper det mesta trots låg temperatur
fruktig smak med fatkaraktär   - Snarare fatig smak med viss fruktkaraktär
inslag av tropisk frukt  - Ja kanske lite annanaston när beskan och fatsmaken lagt sig
brynt smör   -Va? Möjligen bränt
nötter och    -Nä
grapefrukt. - Beska? Ja, men snarare citrusskalbeska än fruktbeska.

Så sammanfattningsvis konstaterar jag trots att den var en gåva - Inte alls bra grejor! Och enligt Bolagets hemsida säljs nu årgång 2012 så dras slutsatsen: Om den blir bättre med lagring så vågar jag inte tänka på hur den smakar färsk. Korkad? Nä skruvkapsyl.
Så med den värsta tänkbara vinsnobbism säger jag i fortsättningen nej tack om någon vill bjuda mig på Koonunga Hill Chardonnay. Om inte riktigt särskilda skäl föreligger. Någon som vet vad man kan göra med 6 dl fulekad chardonnay föresten? Finns i kylen i Karlshamn om någon vill ha. Next stop vasken...

Chateau des Jacques

2011 års Moulin-à-vent Chateau des Jacques släpptes beställdes ned från centrallagret på Bolaget till den box-dominerade butiken i Karlshamn härom veckan.
Power-gamay! Rök, hallon, lingon,  mörkröda bär, lakrits, ungt, balanserad syra och sötma. lite värme och kryddor. Gott! Bra grejor. Till och med mycket bra grejor!
En stark rekomendation till våra ÖG-vänner är att testa en dylik Gamay parallellt med nåvvån nästa år. Finns fortfarande att beställa.

Vad har hänt med Charles Smith?

...men först kul att se blogg om Rotari, den ligger i Grassacker också. Från ett i övrigt lugnt vinsläpp i måndags där målviner på em lugnt kunde plockas (tack jultomten) har nog Rotarin lockat många, för jag ryckte sista flaskan i hyllan just då. Vad har hänt med Charles Smith? Handlade Eve Chardonnay, 109:-, i det mer hetsiga novembersläppet. Hade förväntat mig vulgo med överdådig frukt och fläskig ek. Men icke sa nicke, inte så mycket eve of destruction, snarare eve of carefulness. Här fås en frisk örtig bouquet med lätt blommighet och syrligt äpple samt liten honung. I smaken finstämd frukt, lätt ton av honung, smör och grape med markerad, men välanpassad syrasnärtighet. Vad är detta? nästan lite fräscht och elegant och en fredag skakar detta av dammet till den grad att jag sträcker mig till betyget Mycket gott! Jävlar i min låda, en rocker har gjort ett popvin.

Ålder är skönhet ?

Vi vinnekrofiler bara jublar när det dyker upp ett 17 årigt italienskt bubbel på bolaget. Fick fatt i en putell som lyftes ut på onsdagen och som snart är helslaktad till de klassiska fredagsräkorna. Vinet då ? Det är som förhandsinformationen har gett vid handen synnerligen vitalt och gott ! Färgen är ljusgul och moussen är pigg och spänstig. Doftmässigt så hittar man citrus, vaniljnougat och ett svagt skimmer av brödbak tillsammans med lite äppelcider av bästa märke. Smaken är som sagt väldigt Frrrässch och ungdomlig. Det torde vara helt osannolikt att tippa detta vin att vara 17 år gammalt vid en blindprovning. Det är ju tillverkat enligt champagnemetoden med klassiska champisdruvor så även att skilja ut denna från en champagne borde vara svårt nog. Det blir nog till att prova att lagra en flaska ett tag för att se om den förbättras med åldern. Dessa nu släppta flaskor har ju legat på jästfällningen så det skiljer ju sig en hel del i det avseendet. För 179 kr är det svårt att hitta en bättre bubblande kandidat än denna italienare.

Lördagsprovning

Men först några ytterligare julöl, förstås. Sleepy Bulldog Winter Ale, 19,90:-, har en diskret doft med fruktig botten och inslag av knäck, lite krydda och en sherryton. Smaken är mörkt harmonisk med behaglig beska, lätt citruston, söt honung och en återkommande sherryförnimmelse. En bra jämn öl utan att sticka ut får betyget Gott.
Nils Oscar Julöl 2012, 49,90:-, visar dessbättre upp en högre kvalitetsnivå än lillebror Kalas. Doften är mörkt djup med inslag av svart kaffe och mörk choklad. Smaken bjuder en sötaktig mullighet med rökta charkuterier, kolaknäckig, en lätt krydda och måttlig beska. Den högre alkoholhalten är bra tämjd och integrerad som smakhöjare. Detta är en gammal favorit för mig till skinkmackan dan före doppardan. I dagens läge finns hur många fullgoda konkurrenter som helst, men jag håller kvar traditionen i år också och ger betyget Mycket gott.

Så till vin. Las med fru förärade oss med ett besök till lördagsmiddagen och det blev förstås till att smaka på några godingar. I sällskap blir det mer prat, störande mat :) än uppdrag granskning och oops nu var den slut ja. Men jag försöker förmedla en kort resumé. Dessvärre var Las lite rasslig och förkyld, men fördelen med det är att jag kan skriva lite som jag vill utan protest :).
Francoise Bedel Entre Ciel et Terre är en "noir"champagne med hela 80% Pinot Meunier och 20% Pinot Noir. Köpte 2 flaskor så här års förra året och nu kostar den 387:- i BS. Såvitt jag minns anar jag en viss förändring och utveckling under året som gått. Färgen är gyllengul och doften inspirerande mustig. Det är en hel pondus i smaken av äpplemustighet och rostat bröd, men även "ljusare" toner av grape som fräschar upp. Det är harmoniskt och stabilt, men inte så komplext och betyget får bli ett starkt Gott.
Gallina La Spinetta Barbera d´Alba, 2010, 299:-, är ett ungdomligt, rejält, härligt fruktigt vin. En tungt vägande skön doft av körsbär, blåbär och örter. Smaken är tät fruktig, men ändå nyanserad i repeterade doftkomponenter och med eleganta drag. Trevligt att dricka nu, men en smakvinst är att förvänta med några år i flaska. Ung, fräck och stilig ger betyget Mycket gott.
Vina Ardanza Reserva 2004, 199:-, har en rätt uppkäftig och spänstig bouquet av mörk frukt mot kryddig bakgrund som inte primärt för tankarna till ett nästan 10 år gammal Rioja. I skön kontrast är smaken mognare och lugnare och har fin balans av mogna körsbär, mörka plommon, dill, vanilj och harmonisk fatkrydda. Rätt klassisk, men fin frukt. Sittandes ensam hade jag kanske inte tagit steget till betyget Mycket gott, men då detta var vinet som Las mest uttryckte i positiva termer och jag själv fann stor charm, får det bli det gemensamma omdömet.
Som eftersmuttare slutar vi lite där vi börja fast med skalen kvar. 2 st. Pinot Noir:er från Nya Zeeland respektive Tyskland. Shed 6 2010 har jag haft ett tag och 12:an kostar nu 199:-. En trevlig och nyanserad komposition av stabil frukt, bär med övervikt mot mörkt, bra krydda och en fin fruktsyra. Friedrich Becker Spätburgunder B 2010 är väl en av guttens enklare vin och kostar ca 15 Euro. Här är det en lättare ton i jämförelse med mindre fruktig karaktär. Mer tydliga röda sommarbär, men livligare välsmakande krydda och i eftersmaken oförväntat stramt. Så sent på kvällen ska man inte ge betyg, men jag sätter Gott och ger matchen i matchen totalt till Nya Zeeland för lite mer tyngd. Lite pannknack bjöd allt söndag morgon på och om det beror på totala volymen eller enskilt vin är svårt att säga. Sannolikt förstnämnda.