Blodmåne över vinkelgatan

Den i tidigare kommentar omtalade Blodmånen över Vinkelgatan

Philipson Wine prestigesmagning 2015

 

I fredags var undertecknad samt möbelmannen med sambo i Dronningens By på vinprovning på Börshuset med Philipson Wine.
Jämfört med tidigare år saknades några av toppnamnen men här kommer en sammanfattning av kvällen anteckningar. Spottunnorna användes flitigt under större delen av provningen!

Tom Stevenson hävdar i sin encyklopedi om Champagne att methodé traditionelle är en Engelskutvecklad metod. Om vi nu för en kort stund antar att han har rätt, måste jag konstatera att man nog tappat bort något på vägen in the Empire! Nämligen den goda smaken
Nyetimber, UKs bästa bubblor är inte i närheten av en korrekt Champagne. Både 2010 Nyetimber Classic Cuvée och 2007 Blanc de Blancs är ganska kass. Att de sedan kostar 300 respektive 400 DKK gör inte deras situation bättre. Båda får omdömet riktigt dåliga grejor!
Snäppet bättre var båda cavorna från Gremona. Bra grejor.
Le Mesnils BdB Grand Cru var en liten oxiderad besvikelse och kontroll gjordes att det inte bara var en dålig flaska. Men Bollingers Special Cuvée är en riktig Champagne! Kvällen bästa bubblor

Och om vi fortsätter med underpresterande viner kan följande radas upp:
2012 La Pierrelée från La Chablisienne - Ek och avsaknad av syra
2014 Craggy Range Sauvignon Blanche - Ek och sötma
2010 Chateau Lamothe Cissac - Stjälk eller ek? Det kvittar...
2011 Barolo Terlo Luigi Einaudi - Hur kan Nebbiolo smaka så här? 170 DKK
2011 Barolo Cannubi Luigi Einaudi - Nej! 200 DKK
2012 Non Confunditur Tenuta Agriano - Tja, men inte 110 DKK
2010 Brunello Val Di Suga - 149 DKK Cuvée Philipson? Avsevärt billigare än på Bolaget. Så har aldrig en Val Di Suga smakat i min mun tidigare. Inte Sangiovese heller för den delen. Påminner om en billig syditaliensk BiB- . Detta kan inte vara samma blandning som finns i SE.
2013 Torrione Toscana Tenuta di Petrolo - ett annat exempel på att man kan misshandla bra druvor. Mer ekollon än Sangiovese & Merlot

Men allt var inte dåligt tack och lov!
2011 Corimbo Ribera del Duero (Bodegas Roda) var mycket bra 180 DKK
2010 Roda Riserva likaså - 200 DKK
2013 Guigal/Cuvée Philipson CdR Blanc - stabilt och pålitligt för 100 DKK
2013 First Drop Fun In the Sun - En osannolik Australiensisk blandning av Nebbiolo, Monastrell, Touriga  Nacional, Barbera och Montepulciano som för sina 80 DKK är ett lysande vin för lite kraftigare mat! Och hur man kommer på blandningen är väl en annan fråga...Från samma vinmakare kommer
2011 First Drop Mother Milk Barossa Valley Shiraz för 100 DK - Ännu bättre och lite lättare att säga druvtypiskt.
2014 Wiener Gemischer Satz  Wingut Wieninger - Ett friskt vin som behövdes i all eksörja. Gott 100 DKK
2014 Sauvignon Blanc Gamlitzer Weingut Satterhof - Även detta mycket bra. Druvtypiskt och friskt 130 DKK
2013 Barda Pinot Noir från Chacra, Patagonien - Ren och kallvuxen PN 130 DKK
2013 Chacra Cincuenta y Cinco, Patagonien - Mer muskler men lika ren och god! 200 DKK
1937 Burmester Colheita är lite mer komplex än sitt modernare småsyskon 1981. Men sött...

Och kvällen riktiga behållning var två viner från Tenuta San Guido. Och det var inte etiketten som får mig att säga så.
2013 Guidalberto 200 DKK
2012 Sassicaia 1000 DKK
Sassicaian är trots sin ungdom relativt tillgängligt och det är ett stort vin utan tvekan. Sen kommer samvetsfrågan, är det 5 ggr bättre än Guidalberto? Idag är svart nej, om 10 år är det svårare att säga. Sannolikt är lillebror over the top då. Så jag hade lagt pengarna på Guidlaberto, för vem vet hur allt är om tio år?
Kvällen i Dronningens by avslutades med lite Italiensk mat med ett ganska räligt Toscanskt vin, och värre skulle det bli. Väl hemkomna till den blåpolitiska förorten öppnades en riktig Champagne som VinkelBrax fått i present.

2004 Bouché Pere & Fils var inte alls kul. Sannolikt ganska många år för gammal, och dessutom smakade den som om innehöll den en stor andel Pinot Menuier även om det finns delade meningar om det på nätet. Och PM är det få producenter förunnat att göra god skumpa av. De andra blir inte av med pelargonaromerna. Så var fallet här.
Så det dracks inte mycket av den buteljen. Och det var kanske bra det egentligen.
Sammanfattningsvis var det en trevlig utflykt även om vinkelbrax med åren blivit lite mer kräsen. Och har svårt med alkoholstinna eklutar. Hoppas att strikta syror, rena druvsmaker och ståltankar får mer utrymme i framtiden. Även i Prebenland

Ge mig mer, 26/9-86 London

Mäktig Borenblogg, å så mycket trevliga viner, Bravo!
på 29:e förlovningsdagen å goe beerlovin´ bellys föddelsedag bör det firas med lite goa viner.

Diebolt-Vallois á Cramant BdB doftar äpple, äpple, äpple i gyllene, stiliga och mjuka former. I smak äpple, äpple, äpple i gyllene, smakliga och runda former + päron, citrus, fläder och fin dirigerande pigg syra.
Sista flaskan, vill ha mer,

Nästa goding, Sito Moresco Gaja 2010 (slut i alla årgångar just nu) bjuder i bouquet mörkt ståtligt körsbärstryck, mogna plommon och ett finare känsligt eukalyptiskt mintdrag. Smaken är i ett stramt kontrollerad mörk fruktförpackning men i fin balans. Med den rena något utvecklade frukten följer mörk choklad och nättare nyponstråk. Notes gjorda före intag lammkotlett, men till detta blir det än bättre med softare generösare matchning. Vilken häftig Langhe som är i toppik. Ingen träff på SB, men jag tror denna pärla brukar kosta 295.
Sista flaskan, vill ha mer.

Till bloggsällskap sippas lite District 7, 2012, kan inte i sitt enklare stuk på något sätt jämföras med föregående, men ljuvliga pinotta är alltid ljuvliga pinotta å det smakar riktigt gott i denna generösa kaliforniska utgåva. Kan fås mer för enbart 119:-.

Fredagskväll med Munskänkarna i Motala

Idag stod landskamp mellan Frankrike och USA på agendan. Vid första flighten testades 4 vita viner. Vi visste vilka viner som provades men inte i vilket glas dom var.

Vin 1. Knuten omogen doft som öppnade sig alltför sent, poäng och bedömning var redan inlämnat när vinet öppnade sig. Då tillslut så framträdde en stor komplex och frisk doft. Plommon, mineraler och smör. Behaglig fatkaraktär som fick mig att vilja dricka mer. Ge detta vin några år i källaren och det blir en häftig upplevelse.

2013 Puligny-Montrachet från Domaine Pernod Belicard. ca 400:-

Vin 2. Kanske mer päron än äpplen. Citrusdoften mindre markant än i vin 1. Eftersmaken är trevlig och skapligt lång, vinet känns friskt. Mindre slutet än Vin 1, men tycker mig ana att vi gått ner ett par klasser i kvalitet, men just nu är Vin 2 trevligare, men ska inte lagras speciellt länge till.

2013 Clos du Val Chardonnay. mycket riktigt, kostar hälften av Vin 1 ca 200:-

Vin 3.Friskt, fräscht och eleganta dofter av citrus, gröna äpplen, stenar och limeblad. Återigen lagom ekat. I mina noteringar vinner detta vinet om doften allena vore avgörande. MEN i munnen finner jag inte samma harmoni, alkohol och syror spelar inte ihop, detta drog ner mitt betyg ordentligt.

2012 Chateau Montelena Chardonnay. Lär kosta 325:-

Vin 4. Min vinnare. Elegant fruktigt med inslag av blomsteräng i full skrud. Fatkaraktär kanske lite mer påtaglig men bara till vinets fördel. Eftersmaken fyller gommen och harmonin är härlig. Ett vin som klarar några år i källaren men som redan nu är mycket trevligt.

Mognadsgraden var det som gjorde att jag föredrog detta vin framför det första.

2013 Beaune du Chateau Premier Cru, från firma Bouchard. 249:-

Den vita kampen slutade med en överlägsen fransk seger. Inte bara jag, utan hela sällskapets betyg var i grodätarnas favör. Första platsen togs av Puligny-Montrachet tätt följt av Beaunedu Chateau.

Flight 2, nu var det dags för de röda.

Vin 1. Klar djup rubinröd färg. Doften får mig att spinna loss, detta gillas vid Borenstranden. Svarta vinbär, Ceder, eukalyptus fyller snoken och jag njuter, snortar så vinet far upp i näsan. Smaken återigen svarta vinbär,underbart lena tanniner, vanilj som är så där perfekt lagom och lite viol.

2009 Heitz Cabernet Sauvignon. enligt uppgift 381:-

Vin 2. Mörkröd, nästan svart i färgen. Får hålla vinet över ett tänt ljus för att konstatera att det inte finns några defekter. Doften får mig genast att sätta ner glaset. Jag känner genast inslaget av Merlotdruvor, får samla mig innan nästa doft. Tyvärr så blir min enda doftanteckning, Fy, Merlot minus, minus och minus. I munnen får jag inte heller någon kick, eftersmaken är kort. Detta blev för mig det sämsta röda vinet. Naturligtvis googlade jag fram att det är 40% Merlot i vinet. Vinet är inte dåligt, bara inte min grej. Ger vi det 10 år i källaren kan jag lova att mitt omdöme kommer att vara mer positivt.

2012 Chateau Brane-Cantenac. 441:-

Vin 3. Återigen är jag tvärsäker på att detta är det andra franska vinet. Känner på nytt inslaget av Merlot, nu är det dock inte lika påtagligt, men trots allt där. Doftar svarta vinbär, får en tanke åt italien när jag hittar körsbär. Kaffe, läder och blyerts står att finna. Smaken åt helvete för ungdomlig, borde nästan vara straffbart att dricka nu. Måste få några år att integrera tanninerna. 

2012 Chateau d'Armailhac. 381:-

Vin 4. Spännande doft, torkade örter känns tydligt precis som de svarta vinbären, dessutom någon bärig doft jag har svårt att associera till något.

Inte lika fylligt som de andra vinerna, färgen är också ljusare. I smaken återkommer de svarta vinbären och kryddorna, inte särskilt mycket strävhet, ett gott vin som passar att bjuda på.

2011 Artemis Cabernet Sauvignon. 381:-

Om Frankrike vann den vita kampen, så var det röda slaget klart till Amerikansk fördel. Så tyckte jag och även här var sällskapet överens. Min favorit blev Heitz med Beaune du Chateau på andra plats.

Javisst, back in the saddle

Får nyintroducera Las, så får vi mä den gubben också. Vid dagens besök i butiken kände jag tilltro till Brocard Chablis Vielles Vignes Sainte Claire, 2014, 179:- för kvällens måltid. Jag tog en provsmak under matlagning. Möts av en mineraliskt fruktig och smått krutig bouquet. I direkt smak stram mineralisk sötsval fruktighet mot en smörig botten. En livlig syra balanserar smörigheten. Associationerna i fruktinnehållet är grönt, som hårdtuggat äpple, krusbär och syrliga vinbär ackompanjerat av en trevlig örtighet. Kände mig skeptisk för anpassningen till röding med kantarellfärskosttäcke. Tänkte sätta på korken och ta en titt i källaren för mer generösa och tillgängliga Rias Baixas eller Alvarinho. Men ok, schysst käk kan förlösa. Funkade så där. Det är trevligt med det chabliska allvaret, men den unga kärvheten kommer lite på kant med den fetare anrättningen. Generellt betraktar jag detta som ett dussinvin. Det smakar bra och har sina poänger, men vad som helst hade kunnat förhöja måltiden bättre. Inget jag rekommenderar att söka i hyllorna, åtminstone inte för direktkonsumtion.

It´s alive!

Trevligt, trevligt. Braxenbloggen verkar vaknat till liv efter dvalan!

20 grader och sol 19 september, Tja även om dagen gått åt till jobb, städning och svampjakt så finns balkongen kvar. Och någon flaska pinotchampis från Hernoux. Vidare kommentarer överflödiga?`

En snabb utryckning i slutet av veckan till huvudstaden i den sista sovjetstaten rymde en del överraskningar. Den största var Vinmonopolet a/s! Förra gången jag besökte en dylik inrättning var sortimentet hyfsat och priserna löjliga, speciellt i kombination med SEK/NOK=1,25.
Upplevelsen igår kan närmast beskrivas som att billigt vin inte var speciellt billigt, och dyrt vin inte speciellt dyrt! Och vilken sortering! Nu var jag kanske i rikedelen av Oslo, men för en som är van vid boxar och sötslisk-amarone i Karlshamn var det fantastiskt! Någon flaska tyskt, och någon flaska riktigt bubbel hittade hem tillsammans med mig till växelkursen SEK/NOK=1,03.. Är det dags för pay-back-time olje-Ole :)
 www.vinmonopolet.no finns för hugade, njut av sortimentet! en del lite dyrare, rätt mycket bubbel någon femtiolapp billigare. Och inte "totalt antal flaskor 36" som i nyhetsläppen i SE.

Kvällen vin är ett vin köpt i ett annat Nordiskt grannland. 2012 Punset Langhe Nebbiolo  Riktigt gott förra flaskan men denna gång lätt korkat med kass kork.. Dög gott till en välkryddad KF-sås men alena sticker TCA-trollet  igenom. Synd, men i okorkad form kan den rekommenderas, tillsammans med massa andra buteljer, som finns hos Fabio på Cibi e Vini i Köbenhavn.

Sicken start, sicket slut

Fresnet-Juillet SC 2002, 396:-, vilken pärla! för detta pris. I näsan mustig men elegant mogen. Möts av söta päron, blommor och nätt parfym. Mustigheten kvar i smak utan att bli grovt, välkomnande omfång, kommer på bredfront med smakpalett av päron, gula äpple, vinteräpple, krusbär, gula plommon och allt mycket snyggt paketerat med kvarhållen syrlig skärpa och spänst. En av de mest prisvärda champisar jag druckit. Köp, alla gillar detta.

Conde de Valdemar GR 1995, 299:-. En lite tröttare kompis. Detta flaskexemplar kan man säga har peakat över en aning. Klassisk med dillinslag och mogen något diskret frukt och stråk av marsipan. Det är lite livligare krydda och örtsnärt, men frukten har bleknat något för mycket i sitt sekundära stadie. Tröttheten bekräftas i eftersmak som blir fattigt. Här gäller nog tur med flaskexemplar om det ska vara värt sitt pris.

Macan Clasico Rioja 2010, 265:-. Raka motsatsen presenterar sig i denna butelj. Vilket strålande samarbete mellan Rothschild och Vega Sicilia. Spänstig men samtidigt varm och mullig mörk frukt får råda i en mjukare polerad miljö. För den skull inte sladdrigt, en integrerad styrning finns med känsla av beskare kaffetoner och örter. Riktigt gott.

Elio Altare Barolo 2006, 529:-. Utvecklad frukt, balanserad, stabil och mycket gott. Absolut färdig för konsumtion och växer tveksamt mer. Tyvärr hängde jag inte riktigt med till slutet här för total upplevelse. Det kan bli lite plattan i mattan när Las å jag träffas under FF-förhållande. Synd för ett så erkänt bra vin. Man kan beskriva mig som Valdemaren ovan :) :). För mer detaljerad info, kontakta Las :).