En Braks rapporterer fra Noreg

Hei Gutter
Nu sitter Vinklebrax med röd näsa i Trysil i vårt grannland i västnordväst. Den röda näsan härstammar, trots tjocka lager solskyddsfaktor 25, från solen som lyser från en molnfri himmel. Det finns fortfarande drygt 1½ meter snö i backarna men det är ganska slabbigt i backarna frammåt eftermiddagen eftersom det är ca 15 grC i luften. I-landsproblem förvisso...
Tidigare i kväll kunde jag beskåda en hökuggla från balkongen på Radison Inn Trysil Resort. Den var greit.
I glaset hittar jag 1998 Chateau Potensac, en flarra som släpptes på bolaget under förra året för 269 SEK.



Ett djuprött vin med begynnande mognadtoner i kanten. I nosen en typisk bordeaux, cederträ. lite piptobak, vinbär och en liten ton av acetaldehyd. Smaken också den typisk bordeaux, nosen lovar mer än vad som levereras men vinbär, avrundade tanniner, fortfarande hyfad syra. God? Ja. Klassisk? Självklart! Maten till ett Médoc kanske ska vara hjortstek och brunsås iklädd kavaj snarare än en svamprik köttfärssås med spagetti efter sex timars skidåkning? Men hur som helst är det trevligt att gå tillbaka till vin-rötterna. Det var ju bland annat med bordeaux vi började en gång i tiden. Så sammanfattningsvis: Bra grejor!
Långfredagen, då varje rättrogen nordsmålänning skall vara tyst och eftertänksam, tillbringades på en av de grövre Champagneslakterna jag någonsin varit med om! Möbelmanenns sambo firade fyrtioårsdag med Champagne och plockmat i glada vänners lag i Vellinge. Och där fick jag vara med! Strax under trettio champagnelik kunder räknas in eftermiddagen efter. Hebrart BdB, Rosé, Hernoux, Gonet-Sulcova, inkl en 2002 Magnum som var riktigt bra, mm etc. Och sabeln fick gå varm under kvällen. Så det kan bli en ljummen långfredagskväll i landet utan råvaror

Nya vinbekantskaper i påskhelgen

 


Jag är storvuxen och måste ha egen bild

Med middagsgäster såväl på påskafton som påskdag erbjöds lämpliga tillfällen att njuta några fler vin. En ekologisk sicilianare, Gulfi Nerojbleo 2009, 171:-, har jag troligtvis smakat på vinprovning, men aldrig köpt hem själv. Doften är fylligt fruktig med inslag av mörka körsbär, blå plommon, lakrits och en kryddton som väger lätt i frukttätheten. Bakom fruktrik matta med samma inslag som i doft + svarta vinbär är det stramt och örtigt kantigt och den integreringen fungerar inte. Det blir 2 spår och den mulliga frukten blir utan stil och nyanserad behärskning. Nja, det här kan möjligtvis rätta till sig med lite flaskmognad och för att det kan finnas en eventuell framtid är jag generös med betyget Gott.
Påskens besvikelse var Vilmart Grand Cellier, premier cru. Sammanfattningsvis en syrlig blekfis, som inte hade mycket att erbjuda varken i stum bouquet eller fattig smak. Jag förutsätter att detta växer efter en "längre?" tid och jag kommer inte öppna nästa flaska en på ett bra tag. Drickbart idag.
I skarp kontrast och fantastisk njutning i varm påsksol står Gonet Sulcova BdB 2002 Magnum. I 1:a hand

fräscht och spänstigt och förvånande sparsamt med konkreta mognadstoner. Färgen är gyllengul och det bjuder vackert i doft och smak i 1:a ledet av parfym, blommor, gula plommon, söt citrus och honung, i matchen, men i bakgrund äppelmust och brödighet. Då Gonet är en duktig och prisvärd vinmakare, men kanske inte den mest prestigefyllde, ger detta en indikation om vilken slagkraftig och stabil årgång detta är. Nästa flaska får nu vila ett tag med de övriga i 02-samlingen. Tack för det lovande beskedet och betyget blir Mycket Gott+.
Några gamla Radici har jag nästan glömt bort och jag misstänkte att 97:an borde inte kunna bli så mycket mer fantastisk. Radici Taurasi Riserva 1997 har en rund balanserad mörk fruktdoft med torkade inslag, varm finstämd krydda och välplacerad fatton. Smaken är harmonisk, det är lugn mörk frukt, russin och fint integrerad krydda. Det är torkade moget söta frukttoner, men det lever kvar även spänstigare renfruktiga nyanser av mörka plommon, mörka körsbär och lite strama drag. Det har satt sig fint och vinet känns riktigt bra nu. Det är på håret att det tippar uppåt, men det är lite för mycket som förväntat och jag saknar lite överraskande finess och riklighet, så betyget får stanna vid Mycket gott+. Glatt avslut!
 

Willamette Lemelson

Tror det var efter champagneprovningen på Kulla jag hade med mig och öppnade en Lemelson Thea´s Selection Pinot Noir 2007. Förutom mina egna glupska klunkar fick säkert en och annan Brax en provsmakning när vi minglade vid grillen. Såg att jag sparat en flaska, som vi provade igår.
Den bjuder nu en tuff uppstudsigt örtig och nästan mörkfruktig bouquet med lättare bakgrundstoner av röda vinbär, hallon och fatig källare.
I 1:a gomkontakt med liten besvikelse i smaken har tanniner en viss övervikt mot mörka bär. Det blir något svalt och jag saknar djup, men syran är moget fint placerad. Dock i finish och eftersmak lyfter en mycket välsmakande tättonad nebbioliskt associerad fruktbalans. En 229:-ers Oregon Willamette klarar 7 år, men den lär inte bli bättre. Nu är betyget Gott. Glad fortsättning!

P.S. Har druckit några Hernoux champagne från resan nu och jag njuter bara mer och mer för var gång. Det är helt galet för 13 €.

New Rose

härligt, bevisligen har fler Braxar lurat fällan och sörplar lugnt i vassen. Påskinledningen har förgyllts med en ny härlig rosébekantskap, Marc Hebrart Rosé, pris ?, tror ca 16-18 €.  En torr diskret saftig doft med jorgubbston lyfts upp i snoken med livliga bubblor. Smaken är stilfullt delikat bärig med torrt rostat bröd, syrliga

röda vinbär, söta smultron, besk grape tillsammans med friskt ackompanjerande syra. Den är lite lågmält elegant och försiktig och måhända saknar jag lite tydligare fruktkaraktär. Passar bättre till prat än mat, vilket iofs är en fördel som sommarsvalkare på baksidan. Vinet är ungdomligt och får idag betyget Gott.
Lasan å ja tillbringade gångna helgen i Madrid och var riktigt nöjda med middagarnas drycker i form av Bierzo, Priorat och Vino Madrid både smak- och prismässigt. Det var inget lättillgängligt överflöd av vinbutiker på Madrids gator, men på sista dagen och med flyg att passa tog vi tunnelbanan till den välsorterade butiken LaVinia. Nåt utanför Spanien var prismässigt uteslutet, men några riktigt trevliga pavor borrade vi ner i resväskan. Glad Påsk!

Burlotto Barbera Babbel

Så har även jag öppnat Burlotto Barbera d'Alba 2011. Vinkelbrax och jag var ju i Köpenhamn för ett tag sedan och gjorde en exkursion till Supermarco, det italienska snabbköpet som kan få varje italofil att brista ut i lyckotårar.

Det är ett ungt, blårött, mörkt vin det här, och som VB noterade så är denna vinare hög på alkoholen. Det brukar ju vara en no-no för undertecknad, men inte denna gång! Smaken är tät, balanserad, man kanske kan kalla den maffig, väl avrundad och lång. Varför gillar jag det här då? Jag tror det har att göra med att alkoholtyngden balanseras snyggt mot syran, och vinet är stramt i så måtto att restsötman har hållits nere, och det gillar vi!

Och 109 spänn är ett bargain, även om vi här talar om danska pengar. Ska bli spännande att så småningom testa Burlottos Barolo som också ligger i kylen. Nu blir det Nero d'Avola och Aglianico ett tag, så ses vi sen. Ciao!

Vi går mot bättre tider!

I Finjasjön utanför Hässleholm kör man nu riktat fiske mot Braxen för att reducera beståndet. Inte utan att en stilla undran från Sveriges Trädgård är om en och annan medlem i Vinlogen Braxen slunkit med i ringnoten och blivit foder på Skånes djurpark? Eller kanske konverterat till Pingstvänner och i tysthet lämnat vår logegemenskap för en annan.

Jag, grasaker & sPunk lovar att hålla fanan högt när vi slaktar avkastningen från källarfonden :)
Hur som helst så var den förra blogade vinaren en besvikelse så för att återställa tron på att vin blir godare av att vila sig i vinkylen har  det öppnats ett par andra sedan dess:
2010 Renato Ratti Ochetti Nebbiolo d'alba återställde tron på Italiensk viner, En spänstig Nebba som legat till sig ett drygt år sedan släppet. Gott & Bra grejor. Tyvärr är den nya årgången som släpptes på Bolaget slut. Annars hade jag fyllt på.
I mitten av mars 2011 var två Braxar och en möbelman på besök i Chablis. Där gör man riktigt bra grejor som förbättras ytterligare av lagring! 2008 Chablis Premier Cru Montée de Tonerre från Louis Michel. Färgen har blivit djupare gul, doften har förfinats och likaså smaken. Elegans & balans. Riktigt bra grejor! Det är inte utan att nyfikenheten på de kvarvarande flaskorna av Grand Cru
-lägena från samma odlare ökat.
I jakten på ett bra vardagsvin har en låda av Louis Latour 2012 Bourgone Pinot Noir beställts från Tryfflarna. I dagsläget behöver vinet nog en period av lugn och ro visar dagens kontroll. Vinet är ungt och kanske inte skördat från Bourgogne bästa lägen. Återkommer när det fått vila upp sig lite.

Inget bra idag...

Ute faller feta snöflingor över Vinkelbrax terass. Utlöser inte direkt några glädjeskutt. Inte heller det sista av helgens vin som mestadels blev sås.
Den sista buteljen av 2006 Barbaresco från Produttori Del Barbaresco öppnades i söndags. Trött är väl en bra sammanfattning. Ite mycket spår kvar av det en gång spänstiga vinet. Kvar är väl bara en lite platt syra.. Nä pöjkar, har Ni några kvar så låt dem inte bli äldre.