En tår från Marche

I somras (Juni) berätta Las för mig att han knäckt en Lacrima di Moro d´Alba Superiore 2007 ur Velenosilådan. Det var ett konstigt och skumt vin och han såg inte helt belåten ut med vad han upplevt. Efter det har jag aldrig vågat hala fram en flaska till fredags- eller lördagsmiddan. Ikväll sa dock frun att hon avvaktar vin och ser fram mot en lördan. Såg då min chans till ensamkonsumtion och kan pröva vad jag vill. Till entrecote, färsk fettuccine blandad med pesto, rostade pinjenötter, parmesan och tomat/mozzarellasallad åkte korken ur, färgen violettröd. En doft av nyduschad blondin, parfym och sommaräng nådde mina sensorer. Smaken väldigt ungdomlig och kaxig, blåbär, svart vinbär, viol, saftig, choklad, en gnutta vanilj och en behagligt medgalopperande krydda. Den ungdomligt bäriga karaktären hänger med en bra stund efter varje sipp. En noggran tandborstning måste avsluta denna kväll och det beror inte enbart på Groven. Vet inte detta vins potential, men står det ut i min källare kan jag mycket väl tänka mig en intressant upplevelse om några år. Något av en distraherande, svårfångad upplevelse initialt, men med luft och tid växer det och till slut tycker jag riktigt bra om denna tårfyllda druvbekantskap. En udda spelare i Velenosigänget, ett skumt vin med en skum druva, men jag vill ge det en chans.