
Start på höstterminen 2011. Nu är kräftmörkret här och det är dags att korka upp eller som i det här fallet höra knastret när man osäkrar butejen. Till kvällens skaldjur var jag asnyfiken på att smaka Charles Smiths produkter. Valet föll på Kung Fu Riesling 2010. Mannen är ju hypad så att det förslår, Livets goda bara sprudlar av superlativ när det gäller att beskriva de olika vinerna som finns tillgängliga i Sverige. Nu tiil vinet: Blekt gulgrönt i färgen. Boqueten är angenäm men ganska så blygsam men luktar ganska så mycket rieslingdruva petroleum och sten. Det är smaken som är den stora behållningen ! Först så slår en sötma emot en och efter ett par sekunder övergår det till ett om inte kruttorrt vin så åtminstone torrt så alldeles. Det är både elegant och kraftfullt men en viss eldighet (12,3%). Eftersmaken är kanongod och ganska så lång. Det här är ett väldigt lättdrucket vin som jag kommer att dricka mer av. Visst det är inget moselvin med all dess elegsns men det har en väldigt tilltalande ton som är lätt att ta till sig och en egen stil som kanske är amerikansk eller åtminstone såpass annolunda att man anar att det inte har med tredje riket att göra. Andra viner från "den nya världen" som jag smakat har inte riktigt varit såpass här eleganta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.