Vin från vinets vagga.

Efter en vecka i södra Spanien borde man väl blogga om Fino och Manzanilla, men det kommer senare. Till middagen passade det bättre med rött, och i hyllan låg detta georgiska naturvin. Så mycket mera hipster än så blir det inte. Möjligen var priset lite lågt då, dryga 100 DKK på Rosforth & Rosforth under Knippels bro i KBH. De tidigare bloggade vita har varit mera "som vilket besprutat vin som helst", men här framträder naturen mera tydligt. ganska spetsiga syror i början, kvarvarande äppelsyror eller flaskjäsning? Inga bubblor i flaskan iaf. Luftning fixar biffen. Lätt, lite parfymerat, relativt rent, känns som en smak man borde känna igen, även om Otsakanouri sapere och tsolikori inte är druvor man dricker så ofta. När jag läser på lite framgår det att detta är Georgiens motsvarighet till Cote Rotie och varför inte? Ingen Guigal, kanske men jag förstår vad skribenten menar.