fredag 8 oktober 2010

På Öland dricker man

Vin nr 1. Great al, från makedonien. ett vin som behöver luft. första intrycket är surt och ren skit, men det växer. gjort på Vranac, merlot och cabernet franc. pris dryga 100-lappen alkohalten 14%. årsmodell är 2007, doft av bär framträder, boren säger björnbär, Spunk säger tranbär, vilket också understöds av ganges. Vi hittar en liten kryddighet. eftersmaken hänger med en liten stund.
Till wunderbar fisksoppa av kök Las en champis för 18 Euro, R & L Legras BdB. BdB? Varifrån kommer äppelmusten? Skitsamma, det var en trevlig skumpa som mycket väl matchade vår havsbaserade måltid i frisk och fruktig stil, och ett något överraskande chardonnaybidrag, men varför ska allt va som vanligt? Vi snackar 18 euro å när fan matchar något annat mousserande denna välsmakande nivå.
Dr. Crusius 2009 är ung och lite ohyfsad, Rieslingspänstig och uppkäftig, men låt den vara i ca 2 år, så torde man få en mer balanserad karaktär att avnjutas i både måltid och som svalka i sommarheta eftermiddagar med mogna bär och med imma på glaset.
Casal di Serra, 2009, det är sällsynt att man får ett så bra vin för 78:-. Härliga verdicchio, med sin självsäkra, generösa stil ger fördel åt producenter som väljer att ge omvärlden tillgång till sina utgåvor. En bristvara i sortimentet som nog kunde vara mycket större. Förvisso, direkt efter en hormonstinn Riesling kan den te sig lite blek i efterhänget, men camp Las har ännu en oprövad Zecci i mer komplett, balanserad, rikare Verdicchiostil.
Men, nu fanns det inget mer utrymme för vitt, för nu vill vi smaka av det extremt rika utbudet av rötjut. Vi korkar hastigt upp ett av Arnes bidrag, Capitel de´Roari ljuvliga livskraftiga Amarone, 2001. 9 år känns inte alls förutom i helt integrerade mjuka tanniner. I övrigt spänst, vitalitet och som sig bör torkad frukt

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.