Faddermiddag

Efter ett dygn är det läge att ge lite omdömen på gårdagens mat och dryck. Barnas faddrar var alltså på besök. De är strukturerade såpass att vi fick menyn skickad digitalt en vecka innan de skulle dyka upp. Själv skulle jag stå för vin till maten. Som inledning serverades stekta rårakor med skagenröra. Efter konsultation med skattmästare Ulf (som köpt in vinet på plats och levererat vinet) bestämdes att dricka Voirin-Desmoulins Brut då jag hade tänkt mig Champagne. För 14 euro är det helt fantastiskt ! Det är en cuvee med de tre druvorna i skön blandning. Friskt med lite tyngd av pinot noiren som visar sig i boqueten först efter ett tag då temperaturen stigit något i glaset (=röda äpplen). Mat och vin passade som hand i handske.

Som huvudrätt var det helstekt fläskfilé med baconris och örtsås. Till denna anrättning hämtades Domaine de vieux Lazaret av årgång 1999. Vinet är gjort av Grenache, Syrah, Mourvèdre, Cinsault och Counoise (= en salig blandning). Vinet var ljust tegelrött och hade en fantastisk boquet. Stor och mäktig med mängder av frukt. Smaken var mogen, rik och lång. Jävligt bra vin. Kommer inte ihåg vad den kostade när den köptes in. Det kändes som att vinet peakar och bör nog inte sparas mkt längre än så här. Än var syrorna pigga och friska.

Till efterrätt så var det Chokladcheescake. Till detta valdes ytterligare en flaska ur jordkällarens djup. Delheim Edelspalz noble late harvest office rhine riesling 2006. Inköpt i februari 2008 för 134 SEK. (17,0 BK-wine). Ett simmigt sött gult rieslingvin från sydafrika. Doften innehöll mängder av tropisk frukt som sig bör. Även lite rieslingpetroleum fanns närvarande. Smaken var fylld av de frukter man hittade i boqueten följt av friska syror, dock inte så spänstiga som brukar vara fallet med tyska (eller österrikiska) liknande produkter. Men ändock ett gott efterrättsvin som mycket väl kan hamna på inköpslistan ånyo.

Faddrarna var nyligen hemkomna från Florida. Larsa som är romfreak hade plockat med sig 7 liter hem. Tre sorter smakade vi sedan. Första rommen hette Brugal anejo. Mörk och fin påminde rätt mycket om en fin cognac i både doft och smak. Inte så mycket sötma med andra ord. Därefter Captain Morgan private stock. En specialare som nog aldrig varit tillgänglig i Sverige. Det var mer som en vanlig mörk rom fast med en mycket tydlig vaniljton och en doft och smak som hade djup likt marianergraven. Så mäktigt ! Som nummer tre kom det en pava benämnd Tattoo. Den klart mörkaste av de tre. Förmodligen beroende på att den var lite svagare (36%) beroende på att man tillsatt karamelliserat rörsocker så att det är frågan om den skall kallas likör eller rom. Kanske inte riktigt min bag, möjligtvis trevlig som bas i nån grogg.



Sen var man stinn och god så alldeles !